- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VI. Itrol-Kyrkofonden /
721-722

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keiron ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

721

Keiron—Ke j sarkult

722

mekanisk verkstad, ur vilken
Götaverken (se d. o.) utvecklades.

Keiron [ke’j-], se Kentaurer.

Keith [kith], James, f. 1696,
d. 1758, skotsk krigare, deltog
som rysk general i svensk-ryska
kriget 1741—43 och blev därunder
högste styresman i det då besatta
Finland samt fick befälet över de
ryska hjälptrupper, vilka 1743—
44 voro förlagda i mell. Sverige.
Sedermera i Fredrik den stores
tjänst, stupade K. i Sjuåriga
kriget.

Keiöarna [kej-], ögrupp i
Nederl. Indien, s.v. om Nya
Guinea. 1,482 kvkm. 23,000 inv.

Kejsare, titel för vissa
monarkiska suveräner över större stater.
K. kommer av familjenamnet
Caesar (se d. o.), vilket blev
tilltalsord även för Caesars
efterföljare på kejsartronen och som
jämte imperator (se d. o.) givit
upphov till K. motsvarande titlar
på skilda språk (fr. empereur,
eng. emperor, ty. Kaiser). — Efter
Romerska rikets delning och
Västromerska rikets undergång
kvarstod det romerska
kejsarnam-net blott i östromerska riket, till
dess det genom Karl den stores
kejsarkröning 800 åter anknöts
till Väst-Europa. Under det
karolingiska väldets upplösning kom
kejsartiteln efter olika skiften att
fästas vid Tyskland (se
Tyskromerska riket). Urspr. var
vid kejsardömet anknuten den
från Romerska riket upptagna
föreställningen, att den
europeiska kulturvärlden skulle vara
ett rike under K:s spira, men
därmed förenade maktanspråk
uppgåvos gradvis från senare
medeltiden till 1648. Titeln K.
antogs av flera furstar men vann
hävd endast för Roms arvtagare
och för Rysslands härskare, vilkas
.1547 antagna tsar-titel anknöt till

det 1453 störtade östromerska
riket. Sedan Napoleon I antagit
titeln K. 1804, förklarade sig
tyske K. s. å. för arvkejsare av
Österrike, varigenom titeln även
efter Tysk-romerska rikets
upplösning 1806 bevarades inom ätten
Habsburg till 1918. Av senare
kejsardömen märkas Brasilien
1822—89, det andra franska
1852—70, Mexiko 1863—67, Tyska
riket 1871—1918 samt Indien
sedan 1877. Med K. återges även
den forna kinesiska monarkins
samt Japans och Abessiniens
härskartitlar.

Kejsargrönt, giftig, grön
målarfärg, bestående av en
koppar-arsenikförening.

Kejsarhummer, se Rep t an
-tia.

Kejsarkanalen, kanal i ö.
Kina, mellan Peking i n. och
Han-kou i s., 1,100 km. lång, 80—330
m. bred, korsar och förbinder
Huang-ho och Yang-tsi-kiang. K.,
som är världens längsta med
konst anlagda vattenväg,
påbörjades i förkristen tid och
fullbordades på 1200-t. Nu delvis förfallen.

Kejsarkrona, se Fr it ill
a-r i a och L i 1 i u m.

Kej sarkult, dyrkan av den
romerske kejsaren, infördes
definitivt av Augustus i anslutning till
hellenistiska med den
gammalorientaliska härskarkulten
förbundna föreställningar. I
provinserna tillät redan Augustus, att
hans person erhöll gudomlig
dyrkan, men i Italien dyrkades blott
den levande kejsarens skyddsande,
Ge’nius Augu’sti, samt avlidna
kejsare fr. o. m. Caesar, vilka
efter sin död upphöjts till gudar.
Caligula och Nero började även
av romarna fordra gudomlig
dyrkan. Med den framträngande
orientaliseringen blev från slutet
av 100-t. e. Kr. dyrkan av den le-

Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/6/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free