Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keiron ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
723
Kejsar Nikolaus II :s land—Keller
724
Gottfried Keller.
vande kejsaren allmän, och den
sattes fullständigt i system av
Diocletianus. K. var en symbol av
riksenheten och upprätthölls i
synnerhet inom armén. I de av
rikets städer, som hade romersk 1.
s. k. italisk medborgarrätt,
utövades K. av ett kollegium av
s. k. augustaler. Provinsernas
K. var i främsta rummet
koncentrerad till deras huvudorter, där
K:s präster utsagos bland de
förnämsta invånarna. I Gallien var
Lyon, i Mindre Asien Efesos
medelpunkt för K. Utövandet av K.
betraktades som ett bevis på
trohet mot staten och fordrades även
av de kristna. Då K. emellertid
stred mot deras monoteism, blev
den det mest synliga
konfliktämnet mellan dem och staten.
Kejsar Nikolaus II:s land,
ögrupp i N. Ishavet, n.v. om
Tajmyrhalvön, upptäckt 1913.
Kejsarsnitt, se
Förlossning sp. 939.
Kejsar Vilhelmskanalen, se
N o r d—ö sters jökanalen.
Kejsar Vilhelms land, se N y a
Guinea.
Kekrops [ke’-], en attisk hero,
som enl. sagan skulle ha
grundlagt Ättikas kultur.
Keksholm, se Kexholm.
Kekulé von Stradonitz [ke’kole
fånn sjtra’-]. 1. Friedrich
August K., f. 1829, d. 1896,
tysk kemist, prof, i Gent 1858, i
Bonn 1868. G. utvecklade den av
Gerhardt uppställda typteorin (se
d. o.) och gav genom sin teori om
kolets fyrvärdhet uppslaget till
de nya åsikterna om de organiska
föreningarnas konstitution. — 2.
Reinhard K., f. 1839, d. 1911,
tysk arkeolog, prof, och chef för
antikmuseet i Berlin, utgav
arbeten i grekisk konstarkeologi (Die
griechische Skulptur, 2:a uppl.
1907, m. fl.).
Kelantan [ke-], se Malacka.
Kela’t [ke-], huvudstad i britt,
skyddsstaten K., s.v. Belutsjistan.
Säte för khanen av Belutsjistan
och en engelsk resident. 15,000 inv.
Keler [ke’-], B e 1 a, f. 1820, d.
1882, ungersk tonsättare och
musiker, skrev ett antal danser och
marscher m. m., i Sverige främst
känd (under namnformen
Keler-Bela) genom en lustspelsuvertyr.
Kelim [ke’-], orientalisk
vävnad, som liknar svenskt rödlakan
men som på gränsen mellan två
färgytor har öppna springor i
varpriktningen.
Keller [ke’ll-]. 1.
Friedrich Gottlob K., f. 1816, d.
1895, tysk tekniker, uppfann
metoden att genom våtslipning
framställa trämassa (se d. o.) och
lyckades tills, med
pappersmaka-ren Heinrich Vælter utnyttja
uppfinningen i industriell drift.
— 2. Gottfried K., f. 1819,
d. 1890, schweizisk författare,
större delen av sitt liv i
kommunal tjänst i Zürich. Av hans verk
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
