Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Kina
794
ha för detta ändamål en riksdag,
bestående av en folkvald
kammare. F. n. uppträda en hel del
av de olika provinserna
fullkomligt självständigt under ledning
av sina militärbefälhavare. —
Rättsväsen. Rättskipningen, förr
godtycklig och grym, är nu
reformerad efter västerländskt
mönster. Utlänningar åtnjuta
exterri-torialrätt, England och För. Stat,
ha egna domstolar. —
Försvars-väsen. Under de senaste årens inre
oroligheter har en planlagd
ny-skapning av en modern armé
avbrutits. De stridskrafter, som
finnas, stå till största delen till
provinsguvernörernas direkta
förfogande. Flottan disponerar endast
över ett fåtal mindre kryssare och
äldre fartyg. — Press. Den
kinesiska pressen hade sin upprinnelse
med den officiella King-pao,
”Huvudstadsbladet”, startad för
omkr. 1,000 år sedan, och
omfattar f. n. tusentals tidningar och
tidskrifter. Bland
engelskspråkiga organ märkas North China
Daily News (Shanghai) och
Peking and Tientsin Times
(Tient-sin). — Religion. Till grund för
all äktkinesisk religion ligger en
dualistisk världsuppfattning, som
kan spåras tillbaka till K:s
urtid, föreställningen om de två
kosmogoniska krafterna yang,
den ljusa, himmelska, manliga,
produktiva principen, och yin, den
mörka, jordiska, kvinnliga,
receptiva principen. Genom deras
rytmiska växling och samverkan
uppstår tien tao, Himmelens väg,
naturens lagbundna ordning, och
de religiösa strävandena gå ut på
att bringa jen tao, människans
väg, i samklang med Himmelens
väg. Forntidsreligionen var dels
naturdyrkan — offer till
Himmelen, Jorden, fruktbarhetsmakter
(markens och grödans gudar)
Kina. Lösslandskap.
heliga berg och floder m. m., dels
dyrkan av förfädernas andar, och
dessa två huvudelement äro ännu
i dag de väsentliga i Kinas
religiösa liv. Till rikare utformning
och filosofisk motivering kommo
dessa tendenser genom två stora
religiösa system, som båda bottna
i den urkinesiska
världsuppfattningen: konfucianismen och
taoismen. Konfuciani’smen
grundades av statsmannen och
filosofen Kung K i u med
binamnet Chung-ni, oftast kallad
Kungfu-tsi (”mästaren Kung”,
latiniserat av jesuiter: C o n f
u’-c i u s, K o n f u’c i u s), född i det
lilla vasallriket Lu (Shantung),
551—479 f. Kr. Konfucius ville
återställa det gamla religiösa
kejsardömets helgd, men motiverat
av en verklig livsåskådning.
Utgående från personlighetskulturen,
fördjupar han sig ej i metafysiska
spekulationer, tanken på ett liv
efter detta, belöningar och straff
efter döden o. d.; han ser
människan som en del av det hela, en
medborgare, och grundidén i hans
lära är pliktkänslan; dygderna
äro humanitet och rättrådighet.
Då människan är av naturen god,
gäller det blott att få fram hen-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
