Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Kina
800
kulturen hade trakterna kring
Huang-hos stora knä som
centrum. De kinesiska krönikorna
börja med en lång sagoålder,
och efter en rad mytiska
ur-tidskejsare, t. ex. Fu-hi,
Shen-nung och Huang-ti (Gule
kejsaren) i förra hälften av 3:e
årtusendet, med vilkas namn diverse
civilisatoriska skapelser
förknippas, komma de halvhistoriska
guldålderskejsarna Yao, Shun och
Yü mellan omkr. 2300 och 2000
f. Kr. Yü grundade H i a - dynastin
(till 1766 enl. gängse kronologi),
efterträdd av Sh an g - Yi n
-dynastin, vilken i sin tur avlöstes
av C h o u - dynastin 1122—249
f. Kr. I det äldsta samhället hade
kejsaren med gudomlig rätt
oinskränkt patriarkalisk myndighet;
från äldsta tid var en utpräglad
godmodig samhällelighet och
laglydnad ett det kinesiska folkets
särmärke, och lojaliteten togs
redan tidigt som en religiös plikt.
Systemet utformades rikare av
Chous grundare, Wen-wang, och
hans söner, kejsar Wu-wang och
furst Chou-kung, och en lovande
kultur uppblomstrade. — Med
rikets växt följde sedan en typisk
feodalism, och redan från omkr.
700-t. f. Kr. inträdde politisk och
därmed även kulturell dekadans
genom feodalrikenas rivalitet och
allmän krigisk förvildning. De
mäktigaste vasallstaterna voro
Tsin (nuv. Shansi, sedermera
uppdelat i Han, Chao och Wei), Tsin
(olika tecken mot föregående, nuv.
Shensi), Yen (nuv. Chili), Tsi
(nuv. Shantung) samt Chu (nuv.
Hupei, befolkat av stammar
besläktade med nuv.
Miaotsi-folket). Den politiska dekadansen,
föranledde emellertid andliga
re-aktionsyttringar, och senare
hälften av Choutiden blev så den
kinesiska litteraturens och filosofins
första stora blomstringstid.
Statsreligionens grundvalar lades av
Konfucius och taoismens av
Lao-tsi (se ovan Religion).
Chou-feodalismen slutade 249 f. Kr. med
allas krig emot alla, tills fursten
av Tsin utslog alla rivaler och 221
utropade sig till Tsin Shi
Huang-ti, förste kejsare av T s i n -
dynastin. Han bröt med feodalismen
och satte i dess ställe en sträng
centralisation. Den äldre H a n
-dynastin, som 206 avlöste Tsin,
fortsatte denna utveckling under
ständiga strider mot reaktionära
tendenser. Tsin Shi Huang-ti
hade 213 på ministern Li Sis
inrådan för att bryta de
konservativa lärdes motstånd genomfört
en allmän bokbränning, som
förstörde omätliga skatter av
manuskript, men det väsentliga av de
konfucianska klassikerna
räddades genom de första
Han-kejsarnas energiska ingripande.
Martyrglorian gjorde den gamla
litteraturen dubbelt uppskattad, och
under Han uppväxte det
lärdoms-liv, som sedermera varit K:s
stolthet. Litterariseringen
utsträcktes till det administrativa
livet genom att i de gamla
ärftliga adelsämbetenas ställe sattes
ämbeten, vunna på grundval av
konfuciansk-litterära examina,,
med ty åtföljande ständig
demokratisk nyrekrytering av
överklassen — det kinesiska
examens-väsende, som, ytterligt skärpt,
härskat ända till 1900-t. — Under
kejsar Wu-ti (140—86 f. Kr.)
börjar K:s egentliga utrikeshistoria.
Sedan länge hade nordgränsen
ofredats av turkfolk, främst
Hiung-nu (hunner), mot vilka
Tsin Shi Huang-ti fullbordat den
kinesiska muren (se d. o.).
Wu-ti utsände legaten Chang
Kien att uppsöka Yüe-chi, ett
indo-europeiskt folkslag, som
tidi
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
