Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Kina
798
vise inställer sitt liv i enlighet
med tao; liksom detta är han
”utan görande och dock utan
icke-görande”, d. v. s. han verkar
utan att handla, lever i
ambi-tionsfri, enkel ro. Med återgång
till det statslösa elementära
ur-tidsskicket skall den rådande
Choudekadensen bortfalla. I
tävlan med den nyktra, praktiska
konfucianismen hade den
ursprungliga taoismen, vidare
utformad av filosoferna Lie-tsi och
Chuang-tsi samt senare av
Han-fei-tsi och Huai-nan-tsi, föga
utsikt till framgång men togs till
intäkt för ett konglomerat av
vulgärreligiösa företeelser. När
tao besjälade universum, allt
varande, var steget ej långt till
att förutsätta, att varjehanda
föremål, berg, floder, meteorer
etc., hade sin del av tao, sin egen
själ, och till taoismens namn
knöts så en långt gående animism
med demontro och exorcism,
magi, odödlighetsdroger etc., och
denna vulgärtaoism har i alla
tider i K. spelat en framstående
roll. I senare tider har taoismen
skaffat sig tempel och
prästerskap, mässor och tempelfester,
legender, kanoniska
skriftsamlingar, allt efter mönster av
buddhismen. — Buddhismen,
införd under 1: a årh. av vår
tideräkning, vann stor spridning
och blev trots tidvisa förföljelser
(mest av politiska skäl) en av
K:s huvudreligioner. De
buddhis-tiska templen och klostren äro
ofantligt talrika, och till följd av
kinesens synkretistiska läggning
bruka även bildade konfucianer
anlita buddhistiskt prästerskap
vid begravningsceremonierna.
Folkreligionen i nutiden kan
sägas vara ett konglomerat av
taoistisk animism, buddhistisk
själavandringstro och himmels-
och helvetestro samt äktkinesisk
förfädersdyrkan. — M u h a m
-medanismen har i v. K. 5 å
10 mill. anhängare. —
Kristendomens anhängare ha
efter fördragen i Tientsin och
Peking 1858 och 1860 medgivits
fri religionsutövning. Om den
kristna missionen i K. se
Mission. F. n. finnas av de infödda
omkr. 2 mill. katoliker, 600,000
protestanter och 5,000 ortodoxa.
— De flesta av bergstrakternas
icke-kinesiska invånare äro
fe-tischdyrkare. I Honan finnes en
koloni kinesiska judar. —
Undervisningsväsen. Intill 1905 var all
lägre undervisning den enskildes
sak. Först vid avläggande av
de för tillträde till olika
ämbetsverk obligatoriska examina ingrep
regeringen. Från 1900-t:s början
har ett livligt intresse för den
västerländska kulturen gjort sig
gällande. Högre normalskolor
finnas i Kanton, Chengtu och
Muk-den, en högre flickskola i Peking.
Lägre normalskolor finnas på 275
platser. Dessa stå under de lokala
myndigheternas överinseende; de
högre under regeringens kontroll,
över 10,000 högre folkskolor med
mer än 500,000 lärjungar och c:a
167,000 lägre med nära 6 mill.
lärjungar finnas. Vidare märkas 10
universitet, högre och lägre
tekniska skolor, en mängd militära
läroanstalter samt ett flertal
lantbruks-, yrkes- och fackskolor.
En stor del av K:s läroanstalter
äro kristna. En svensk högskola
finnes vid Taohualuen i Hunan
och en svensk skola vid
Ki-kungshan i Honan. — Historia.
Det kinesiska folkets äldsta
öden äro okända. Framställda
teorier om västasiatiskt ursprung
och invandring i 3:e årtusendet
f. Kr. ha hittills ej tillfyllest
bevisats. Den äldsta kinesiska
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
