Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Kina
804
långt utanför K:s gränser;
särskilt påverkades Japan starkt av
Hangchoukulturen. Arbetet
inriktades mer på att befästa gamla
positioner än på att erövra nya.
Filosofen och socialpolitikern
Wang An-shi (1000-t.) försökte
under en tids maktställning
genomföra radikala ekonomiska
reformer, allmän värnplikt o. s. v.
men stupade på motstånd från
mäktiga konservativa statsmän,
Fan Chung-yen m. fl. — Såväl de
nordliga rikena (Kin, Si-hia)
som Sungdynastin fingo en
oväntad och farlig fiende i
mongolerna. Den 1206 till Djingis
khan, ”storkhan”, utropade
Temu-djin jämte söner och sonsöner
skapade under förra hälften av
1200-t. ett väldigt mongolrike i
Central-, öst- och Väst-Asien och
ö. Europa. Si-hia föll 1227, K.
uppdelades 1234 mellan
mongolerna och Sung, men det senare
trängdes allt mer söderut av
mongolhorderna, tills Djingis
khans sonson Kublai khan 1280
annekterade den sista, sydligaste
biten. Storkhanen Kublai blev så
kejsare av K. och grundare av
mongoldynastin, Y ü a n
-dynastin 1280—1367. Mongolerna
sini-serades hastigt, i stort sett lade
Yüantiden föga till K:s
kulturella utveckling. Hela öst-Asien
(Korea, Burma, Kambodja,
An-nam) lydde under mongolerna med
undantag av Japan, som Kublai
förgäves sökte underkuva. De
sedan Tang avbrutna
förbindelserna med västerlandet
återknötos, och längs de mongoliska
härvägarna kommo till K. såväl
köpmän, t. ex. den berömde
vene-tianaren Marco Polo (senare
hälften av 1200-t.) som katolska
andlige, och 1307 fick K. sin förste
katolske ärkebiskop J ohannes
de Monte Corvino (i Peking).
—- När de småningom
förvekligade mongolerna 1368 drivits
tillbaka till sina stäpper av munken
Chu Yuan-chang, besteg denne
tronen och grundade M i n g
-dynastin 1368—1643, som
började med att genomföra viktiga
moderniseringar i agrarsystem,
skatte- och myntsystem,
förvaltning och rättsväsende.
Förbindelserna med västerlandet, som
avbrutits vid mitten av 1300-t.
genom turken Timur Lenks
utrot-ningståg genom Central-Asien,
upptogos nu sjövägen, och 1516
landade det första portugisiska
skeppet i Kantons hamn. I dess
spår följde katolsk mission
(mongoltidens katolicism hade
självdött) under en serie framstående
jesuiter, främst Matteo Ricei
(anländ till K. 1582). — Minghovet
hade under sin nedgångsperiod
att bekämpa ett svårt uppror av
Li-Tsi-cheng, och dess general Wu
San-kuei inkallade ett krigiskt
grannfolk i n., manchuerna, till
hjälp. Upproret nedslogs visserl.,
men manchuerna stannade kvar
och underkuvade genom vilda
härnadståg hela K. och grundade
K:s sista kejsarätt, manchu- 1.
T s i n g - dynastin (1644—1912).
Hastigt siniserade, skänkte
man-chukejsarna först K. en tid av
mäktigt uppsving; landet
omfattade Egentliga K., Bortre Indien,
Tibet, Mongoliet, Manchuriet och
Korea. Materiellt och kulturellt
fick det en av sina glanstider.
Kejsar Kang-hi (1662—1722) och
kejsar Kien-lung (1736—96) (eg.
namn på regerings-perioderna,
men vanl. använda som
kejsar-namn) voro fina lärde och
säll-sport dugliga regenter.
Jesuiterna, som starkt anpassade sin
förkunnelse efter kinesiska
förhållanden, hade god framgång under
de första manchukejsarna, men
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
