Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Kina
808
serie radikala reformedikt i
västerländsk anda. Mäktiga grupper
stöttes emellertid för huvudet,
och genom en statskupp och
kejsarens avspärrande tog Tsi-hi
åter ledningen i konservativ
anda, och främlingsfientligheten
fick uttryck i det s. k.
boxarupp-roret 1900: mord på missionärer
i provinserna och belägring av
legationerna i Peking. Ett
snöpligt slut på detta äventyr med
dryga skadestånd förmådde K.
till gradvisa reformer, men dessa
kunde ej kompensera den
allmänna korruptionen 1.
tillfredsställa ivriga reformisters krav,
och okt. 1911 utbröt revolution
som febr. 1912 resulterade i
man-chuättens abdikation (siste
kejsare var Süan-tung 1908—12) och
republiks upprättande med Yüan
S h i - k a i som förste president.
Yüan Shi-kais uppgift var
överväldigande svår. Vid
manchuregi-mens fall uppstod allmän anarki i
landet, skatterna inflöto ej,
rövarband terroriserade befolkningen.
Ordning kunde endast genomföras
med maktmedel, och de stora
truppstyrkornas underhåll ökade
enormt behovet av penningmedel.
Genom en serie utländska lån,
främst det s. k.
reorganisations-lånet (25 millioner dollars) 1913
lyckades han få arbetet i gång
med avsevärda resultat.
Samtidigt började dock hans ställning
försvagas, dels genom
republikanska entusiasters motstånd —
han hade kort efter sitt val
upplöst det odugliga första
parlamentet och ersatt det med ett
slags rådsförsamling, som stödde
honom i en autokratisk regim —
dels genom utrikespolitiska
förvecklingar. Japan inledde under
världskriget en aggressiv politik,
först genom besättande av
Tysk
lands förpaktningsområde
Kiao-chou i Shantung, sedan genom
framställande av en serie
fordringar (”de 21 punkterna”, jan.
1915), som skulle ge Japan nära
nog ett protektorat över K. De
för dess suveränitet mest
kränkande av dessa (japanska
”rådgivare” i militära och polisfrågor,
japanskt monopol på
vapenleveranser och kontroll över arsenaler
etc.) avböjdes, men Japan fick
praktiskt fria händer i
Manchu-riet, Shantung och Fukien
(provinserna mitt för Formosa).
Yüans förhastade försök att
gripa kejsarkronan 1915
framkallade uppror, varefter han
nedbruten dog. Hans efterträdare på
presidentposten, L i Y ü a n
-hung, Feng Kuo-chang,
Hü S h i - c h a n g, Tsao Kun,
ha saknat hans duglighet, och K:s
politik har utmärkts av tävlan
mellan ett militärparti, stött på
provinsgeneraler och deras
sol-datesk, och ett radikalt,
huvudsaki. sydkinesiskt civilparti.
Ledaren för det förra var efter Yüans
död hans lärjunge, statsministern
och generalen, Tuan Ki-yuei,
vilken — bortsett från ett
äventyrligt försök till
manchurestau-ration sommaren 1917 — under
flera år ledde politiken, i starkt
beroende av japanskt inflytande.
När han åstadkom K:s inträde i
världskriget på ententens sida, var
det mot tillstånd av höjda
tullsatser och lättnader i de
skadestånds-betalningar, som allt sedan boxar
-upproret tyngt K. De radikalas
animositet mot den japanskt
orienterade militärkamarillan i
Peking (den s. k. Anfuklubben)
resulterade dels 1917 i att de
sydligaste provinserna förklarade
sig oavhängiga, med en regering i
Kanton kring Sun Yat-sen,
dock utan att prestera någon
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
