Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinaträd - Kincardine l. The Mearns - Kinchinjanga - Kinck, Hans Ernst - Kind, släkt - Kind, ansiktet - Kind - 1. Härad och tingslag - 2. Kontrakt i Linköpings stift - 3. Kontrakt i Göteborgs stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Kincardine—Kind
814
arter av samma släkte (fam.
Rubia’ceae) f ständigt gröna träd
med blanka blad och vita,
röd-aktiga 1. violetta blommor i
syren-liknande klasar. De äro inhemska
i bergsskogarna på Andernas
östsluttningar i tropiska
Syd-Ame-rika, där deras bark,
kina-bark, av gammalt insamlats till
läkemedel (mot frossa). Då K.
därigenom hotades med utrotning,
utsändes av engelsmän och
holländare vid mitten av 1800-t.
expeditioner till Peru, vilka
insamlade och till tropiska Asien
överförde frön och plantor av K.
Största mängden kinabark
produceras numera i plantager på Java
och i Ostindien. Barken
avskalas från stam och grenar, ofta
även från rötterna, torkas och
sändes i handeln. Den innehåller
upp till 15—17 % kinaalkaloider
(se d. o.). I Europa är kinabark
(”kina”) bekant som läkemedel
sedan 1600-t.
Kincardine [kinka’din] 1. T h e
Mearns [merns], grevskap i
Skottland på ö. sluttningen av
Grampianbergen. 42,000 inv.
Kinchinjanga, se K a n c
hanja n g a.
Kinck [ki-], Hans Ernst,
f. 1865, norsk författare. K. har
i en utomordentligt omfattande
produktion, bl. a. novellsamlingen
Flagermusvinger (1895),
romanerna Fru Anny Porse (1900),
Doktor Gabriel Jahr (1902),
Emigranter (1904), satiriserat
konventionalismen,
vardagsmänniskorna och den norska
bondekulturens förfall samt givit
mystiskt besjälade naturskildringar
och sökt teckna dunkla
själsstämningar; en samlad framställning
av sin syn på norskt folklynne
har han givit i romanen
Sneskav-len brast (3 bd, 1918—19). K. har
även skrivit
historiskt-biogra
fiska arbeten samt dramer med
motiv från italiensk renässans.
Kind, gammalt nordiskt ord för
släkt, ätt; ingår i flera svenska
häradsnamn, ss. Kinda, Hanekind.
Kind, främre och sidopartierna
av ansiktet (se Huvud). K.
begränsas uppåt av okbenet (se
Kranium), framåt av näsa och
mun, nedåt av underkäken och
bakåt av underkäken och
ytter-örat. K:s olika form bestämmes
mycket av okbenet (utstående
kindknotor) och mängden fett. I
bakre delen av K. ingår ytliga
tuggmuskeln, och på insidan (åt
munhålan) mynnar
öronspottkör-teln. K:s utsida är hos mannen
mer 1. mindre starkt hårig, dess
insida är klädd av slemhinna.
Kind, l- Härad och tingslag i
Kinds och Redvägs domsaga,
Älvsb. L, omfattande socknarna
Ljushult, Hillared, Sexdrega,
Roasjö, Redslared, Svenljunga,
Ullasjö, örsås, Revesjö,
Hols-Ijunga, Mjöbäck, Älvsered,
Mårda-klev, Kalv, östra Frölunda,
Håcksvik, Sjötofta, Ambjörnarp,
Mossebo, Tranemo, Nittorp,
Ljungsarp, ölsremma, Dalstorp,
Hulared, Södra Åsarp, Månstad,
Länghem, Dannike, Tvärred,
Mar-bäck, Finnekumla, Södra Säm,
Gällstad och Grönahög. -— 2.
Kontrakt i Linköpings stift,
omfattande pastoraten Kättilstad och
Tjärstad; Horn och Hycklinge;
Vårdnäs; Västra Eneby och Kisa;
Hägerstad och Oppeby. — 3.
Kontrakt i Göteborgs stift,
omfattande pastoraten Mjöbäck, Älvsered
och Holsljunga; Svenljunga,
örsås, Revesjö, Redslared och
Ullasjö; Sexdrega, Roasjö, Ljushult
och Hillared; Länghem, Dannike,
Månstad och Södra Äsarp;
Gällstad, Södra Säm och Grönahög;
Tvärred, Marbäck och
Finnekumla; Dalstorp, Hulared, Nittorp,
Qrd, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
