Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kind - 3. Kontrakt i Göteborgs stift - Kinda - Kinda kanal - Kinda och Ydre domsaga - Kindbackar - Kindkedja - Kindpåsar - Kinds och Redvägs domsaga - Kindt, Johan Wilhelm - Kinematik - Kinematografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Kinda—Kinematografi
816
Etsad hirschfängare av J. W. Kindt.
ölsremma och Ljungsarp;
Trane-mo, Mossebo, Ambjörnarp och
Sjötofta; Kalv, Håcksvik,
Mårda-klev och östra Frölunda.
Kinda, härad och tingslag i
Kinda och Ydre domsaga,
omfattande socknarna Vårdnäs,
Tjärstad, Kättilstad, Hägerstad,
Op-peby, Hycklinge, Horn, Västra
Eneby, Kisa och Tidersrum.
Kinda kanal i Östergötland,
förbinder Åsunden, Järnlunden
m. fl. sjöar med Roxen och Göta
kanal. 80 km., därav 27 grävda
och sprängda. 15 slussar. Minsta
djup 1,5 m. Byggd 1865—71.
Kinda och Ydre domsaga
ut-göres av två tingslag, Kinda
härads och Ydre härads, båda i
östergötl. 1. 25,850 inv.
Kindbackar, timmer, som äro
bultade till övre änden av
undermasterna å segelfartyg. K.
uppbära salningarna.
Kindkedja, metallkedja, som
användes vid hästens betsling med
stång (se Stångbetsel).
Kindpåsar, sidoutbuktningar
av munhålan hos många
däggdjur, t. ex. vissa apor, gnagare
och pungdjur. I K. uppsamlas
föda, som ej genast förtäres.
Kinds och Redvägs domsaga
utgöres av två tingslag, Kinds
härads och Redvägs härads, båda
i Älvsb. 1. 39,300 inv.
Kindt, Johan Wilhelm,
klingritare och förgyllare,
tillhörande en Solingensläkt, verksam
vid Vira bruk 1749—58. K. var
jämte den likaledes i Vira
verksamme Johan Bertram Sveriges
ende mera kände vapenetsare
under 1700-t. Ilan torde därtill varit
den ende i Sverige, som utfört
kalenderklingor (se d. o.).
Kinemati’k (av grek. ki’nema,
rörelse), läran om kroppars
rörelse från rent matematisk
synpunkt med bortseende från de
verkande krafterna och kropparnas
massor, i motsats till k i n e t i
-ken 1. dynamiken.
Kinematografi’ (av grek,
ki’-nema, rörelse, och gra’fein,
skriva) innefattar metod och
apparater för att, i allm. med projektion,
framställa rörliga bilder.
Effekten beror dels på ögats förmåga
att, om än med avtagande styrka,
kvarhålla ett ljusintryck, dels på
vår förmåga att psykiskt
sammanbinda en serie bilder av olika
moment i ett rörelseförlopp, så att
rörelsen synes försiggå utan
avbrott. — Först sedan filmen
kommit till användning och
möjliggjort ett praktiskt taget
obegränsat antal bilder i följd, har
K. vunnit sin nuv. utbredning. —
Upptagnings- och f ö r e
-visningsapparaterna
äro, i stort sett, vanliga kameror
och skioptikon (se dessa ord) men
skilja sig från dem i att för varje
exponering filmen automatiskt
förflyttas en bildbredd. En
kino-kamera visas schematiskt av fig.
1. Från en kasett B dragés filmen
fram i en slinga G medelst ett
Kinematografi. Fig. 1.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
