Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klev ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885 Klev—Klimat 886
kom i bruk under 100-t., torde
åtminstone delvis återgå på
språkbruket i de grekiska
städernas förvaltning (där kleros
betecknade de utvalda
ämbetsmännen till skillnad från
befolkningen) och betecknar i varje fall
prästerna ss. innehavare av ett
särskilt, från folkets stora massa
avskilt ämbete. Terminologin är
särskilt typisk för den katolska
kyrkan. Se vid. Präst.
Klev, ett framkomligt, något
mindre brant ställe i en eljest
tvärbrant bergsida.
Kleva, se Kinne-Kleva
och Vilske-Kleva.
Kleve, Cleve [kle’fe], stad i
Rhenprovinsen, Preussen, nära
holländska gränsen. Gammalt
slott. Kallvattenkuranstalt och
mineralkälla. 11,000 inv. -— K.
var huvudstad i hertigdömet K.,
som 1614 tillföll Brandenburg (jfr
Jülich). Under de pfalziska
konungarna ingick hertig av K. i
svenska konungatiteln.
Kli, produkt, som huvudsaki.
består av skalen, groddarna och de
glutenrika yttre cellagren i
frövitan av sädeskornen. Emedan
dessa delar av kornen vid målning
bjuda större motstånd än
frövitans sprödare inre, kan man
genom att på lämpligt sätt
kombinera målning och siktning mer 1.
mindre fullständigt skilja K. från
mjölet. K. användes mest till
fodermedel (se d. o.), spec. vetekli
(huvudsaki. åt mjölkdjur).
Klibbal, se A1 n u s.
Klibröd, bröd av starkt
klihal-tigt, sammalet 1. osiktat mjöl.
Jfr Grahambröd.
Kliché (fr. cliché, av clicher,
avklappa) betecknade urspr. ett av
olimmat papper 1. annat plastiskt
och hårdnande ämne framställt
avtryck av en upphöjd 1.
fördjupad bild 1. skrift, numera
tryck
plattor för illustrationstryck (se
Autotypi, Fototypi och
Galvanoteknik sp. 1037).
Klick, Karl Henrik, f.
1753, d. 1808, major. K. blev
på 1780-t. en av det finska
själv-ständighetspartiets ledare, deltog
i Anjalaförbundet (se d. o.) och
författade såväl Liikalanoten som
Anjaladeklarationen. Flydde
sedan till Ryssland.
Klie’nt (lat. elfens, plur.
clie’ntes) betecknade i det gamla
Rom en person, som stod i
skyddslingsförhållande till en
patro’nus (skyddsherre).
Förhållandet avsåg urspr. främst att
bereda K. rättssäkerhet. K. var
under den äldsta tiden förpliktad
att understödja sin patronus på
allt sätt, även ekonomiskt. Redan
under republiken utplånades det
ömsesidiga pietetsförhållandet,
och kejsartidens K. voro frigivna
1. fattiga och nödställda
medborgare, vilka till stor del levde på
de rikas bekostnad. Numera
kallar man i allm. den, som åtnjuter
en mäktigare persons beskydd,
och även den, som anlitar en
sakförares bistånd, dennes K. —
K 1 i e n t e’ 1, klientförhållande;
samtliga en sakförares kunder 1.
en läkares patienter.
Klimakte’riska år (av grek.
klimaktår, vändpunkt) 1.
kritisk ålder, den tid, då de
kvinnliga könsfunktionerna
(menstruation, konceptionsförmåga)
upphöra, vanl. inträffande i
åldern mellan 40 och 50 år.
Klima’t (fr. climat, av grek.
kli’ma, jordens lutning från
ekvatorn mot polerna), totalprägeln
av atmosfärens tillstånd och
egenskaper å en viss del av jordytan
under en kortare 1. längre
tidsperiod, betingad av samverkan
mellan meteorologiska faktorer.
De klimatologiska elementen äro:
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
