Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klev ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Klimatfeber—Klinckowström
888
strålningsvärme, luftvärme,
luftfuktighet, avdunstning,
nederbörd, molnighet, vindriktning,
vindstyrka, lufttryck,
luftelektricitet och luftsammansättning.
Man talar om strålnings-,
temperatur-,
nederbörds-, vind- och
luft-t rycks k lima t. Då de
klimatologiska elementen i hög grad
bero på en trakts geografiska
förhållanden (höjd ö. h., närheten
till kuster etc.), skiljer man
mellan maritimt K. (havs-,
kust-, öklimat), karaktäriserat
genom relativt jämn temperatur
året runt, stor luftfuktighet,
riklig nederbörd och starka
vindar, kontinentalt K.
(fastlands-, inlandsklimat) med i
stort sett motsatta egenskaper,
låglandsklimat med högt
lufttryck och lägre
strålningsvärme samt ofta relativt hög
lufttemperatur ooh luftfuktighet,
samt höglandsklimat med
lägre lufttryck och starkare
strålningsvärme, ofta ringa
luftfuktighet samt ozonrik luft.
Särskilt torrt är det a r i’ d a 1.
ökenklimatet. Det humida
1. urskogsklimatet
karaktäriseras genom stor
luftfuktighet och nederbörd. Fastlandens
ekvatorialtrakter ha utpräglat
urskogsklimat. N. och s. därom
utbreda sig de spec. i Afrika och
Australien väl utbildade a r i d a
1. ökenbältena. Då
strål-ningsvärmet och årstidsväxlingen
i hög grad variera med polhöjden,
kan man även indela jorden på
båda sidor om ekvatorn i bälten
med tropiskt,
subtropiskt, tempererat, b o r e
-alt (eg. nordiskt) och polärt
(arktiskt och antar ktiskt) K.
Inom dessa sistnämnda termer
rymmas emellertid även de
förutnämnda (tropiskt urskogsklimat,
tempererat kustklimat, borealt
inlandsklimat etc.). — Ett
områdes K. undergår under
årtusendenas lopp vissa förändringar,
beroende på ändrade
fysiskt-geogra-fiska förhållanden; även
förekomma periodiska växlingar
(fuktigare 1. torrare, kallare 1.
varmare perioder av olika längd och
styrka). De förra ha ingående
studerats bl. a. av R. Sernander,
de senare av E. Brückner (se
d. o.), som bl. a. konstaterat
tillvaron av en 35-årsperiod.
Klimatfeber, febersjukdomar
hos européer i tropikerna, oftast
malaria.
Klimatologi’ (av klimat och
grek. lo’gos, lära), vetenskapen
om klimatet.
Klimatoterapi’ (av klimat, och
grek. terapei’a, behandling), se
Fysioterapi och Kurort.
Klimax (grek., trappa),
stegring, spec. i fråga om
uttryckssätt, t. ex. Han är mäktig som en
furste, som en konung, ja, som en
gud.
Klimt, Gustav, f. 1862, d.
1918, österrikisk målare, prof, i
Wien, den främste representanten
för österrikisk modernism
omkring sekelskiftet. Hans
målningar utmärka sig för ett
mys-tiskt-symbolistiskt, ofta dekadent
innehåll och en ornamental
stilisering.
Klinckowström, inflyttad tysk
ätt, friherrlig 1759, introducerad
1776. 1. Otto Vilhelm K., f.
1683, d. 1731, kansliämbetsman,
åtog sig farliga uppdrag som
sändebud mellan Sverige och Karl
XII:s läger i Ryssland och
Turkiet, varvid han utmärkte sig
genom stor tapperhet och rådighet;
1726 envoyé i Berlin. — 2.
Ru-d o 1 p h K., f. 1816, d. 1902, frih.,
överste, konservativ politiker,
deltog i flera ståndsriksdagar och
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
