Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kloroplast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Kloroplast—Kloster
910
av luftens kolsyra och
uppbyggandet av kolhydrat vid dessa
växters kolsyreassimilation (jfr
Assimilation). K.
förekommer hos växterna i små kroppar,
klorofyllkorn, k 1 o r o
-pla’ster 1. grönkorn (jfr
Cell sp. 1121). Kloroplasterna
förändra vid olika belysning läge
inom cellerna (jfr fig.),
varigenom de kunna bättre utnyttja
ljuset för assimilation 1. skydda
K. mot för stark belysning. K.
utbildas i kloroplasterna blott i
växtdelar, som utsättas för ljus.
Hos vissa alger innehålla
kloroplasterna utom gröna även bruna,
röda 1. blågröna färgämnen, hos
högre växter utom K. gula
x an t o f y’l 1 e r och
orangefär-gat k a r o t e’ n. — Kem.
Undersökningar av Willstätter ha
ådagalagt, att man som
stamsubstans för K. kan betrakta
etioporfyri’n, som uppbygges av
fyra pyrrolkärnor och med
magnesium bildar etiofylli/n, som sedan
genom esterbildning med fytol, en
omättad primär alkohol, ger K.
Genom behandling med alkali kan
K. spjälkas, och man erhåller
nämnda produkter. Behandlas K.
med syror, avspjälkas magnesium,
och det bildas feofyti’n, som är
brunt till färgen. Magnesium kan
åter införas i feofytinet och
utbytas mot andra metaller, ss. koppar
och zink, vilka även bilda gröna
föreningar. K. visar en viss
överensstämmelse med hemoglobin,
vilket är uppbyggt av samma
stamsubstans men innehåller järn
i st. f. magnesium. K. erhålles
lättast ur blad av brännässlan 1.
Keracldum-arter, vilka torkas
och sedan extraheras med aceton.
Kloropla’st (av grek. kloro’s,
blekgrön, och pla/ssein, bilda), se
Cell sp. 1121 och Klorofyll.
Kloro’s (av grek. kloro’s,
blek
grön), bleksot, se
Blodsjuk-d o m a r.
Klorsilverpapper, se
Fotografi sp. 419 f.
Klorsvavel, K1 o r s y r a, se
Klor.
Klorsyrat kali, se
Kalium-föreningar.
Klorsyrlighet, K1 o r u’ r e r,
Klorvatten, Klorväte, se
Klor.
Klory’1, se Kloretyl.
Klorzink, se Z i n k f
ör-e n i n g a r.
Klose’tt, se Avträde.
Klosländor, Meco’ptera, en
ordn. Insekter med lodrät,
långt utdragen ansiktsdel och
långa, trådlika antenner.
Insekt-ätare. Larverna leva i jorden 1.
bland mossa. Hos k 1 o s 1 ä n d a n
1. skorpionflugan,
Pam’r-pa commu’nis, är sista
bakkropps-leden hos hanen ansvälld och
försedd med en tång. Vingar
svartfläckiga. Längd 12—15 mm. De
3—5 mm. långa
snösländor-n a, Bo’reus, anträffas vintertid,
vanl. på snö.
Klossbroms, detsamma som
backbroms (se Broms).
Klossläggning (trol. av eng.
close, tät, sluten), tät
hopläggning av virke i vältor 1. staplar.
Kloster (lat. clau/strum,
avstängd plats), en från det vanliga
livet avskild byggnad, där män 1.
kvinnor, vilka vilja ägna sig åt
askes, bön och betraktelse,
sammansluta sig och leva efter en för
alla lika regel. Se vid.
Klosterväsen. — De byggnader, som
tillhöra ett K., bestå i regel av
ett flertal tvåvåningshus,
sammanbyggda inom en mur kring en
fyrkantig, öppen gård,
klostergården. Runt gården löper i
bottenvåningen en vanl. välvd,
genom arkader öppen gång,
kors-1. klostergången, genom
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
