Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kloroplast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Kloster—Klosterväsen
912
Alvastra kloster. Grundplan (enl.
grävningar). 1, Kyrkan. 2. Gården. 3.
Korsgången. 4. Kapitelsalen. 5. Parlatorium
(samtalsrum). 6. Förrådsrum. 7.
Ab-botshus. 8. Kefektorium. 9. Kök.
vilken komplexets olika delar stå
i förbindelse. Av de fyra längorna
utgöres den norra vanl. av
kyrkan, som såväl till storlek som
arkitektonisk utformning intar
det förnämsta rummet. I den östra
längan ligger i de flesta fall
konvent- 1. kapitelsalen, där
K:s angelägenheter dryftas, i den
södra matsalen, ref ektoriet, och
i den västra kök, förråd o. d., hos
cistercienserna vanl. lekbrödernas
bostäder. Refektoriet och
kapitelsalen, som ha den praktfullaste
inredningen, ligga i bottenvåningen,
övervåningen upptages av
sovsalen, dormitoriet, och
munk-1. nunnecellerna. — Den
omfattande byggnadsverksamhet, som
utövades av de olika ordnarna,
särskilt cisterciensorden (se d. o.),
var av stor betydelse för den
kyrkliga arkitekturens utveckling
även i Sverige. Av de talrika
svenska medeltidsklostren är
ingen fullständig anläggning
be
varad men däremot flera av
kyrkorna, som vid reformationen
förvandlades till sockenkyrkor.
Kloster, församling i
Eskilstuna (se d. o. sp. 1187).
Klosterfjorden, se Viskan.
Klosterlasse, svenskarnas
öknamn på Laurentius N i c o
-lai Norvegus, f. 1538, d.
1622, en norsk jesuit, vilken 1576
sändes till Sthlm för att driva
en förtäckt katolsk propaganda,
K. fick ledningen av Johan III:s
s. å. upprättade teologiska
högskola i gråmunkeklostret i Sthlm
och bistod konungen i kampen för
den nya liturgin. Alltmera
oförvägen i sitt katolska nit, blev han
dock snart avslöjad ss. jesuit.
Pö-beln stormade hans högskola, och
sedan konungens kyrkliga
förso-ningssträvanden misslyckats,
måste K. 1580 lämna Sverige.
Klosterskolor, se
Skolväsen.
Klosterverken, gemensam
benämning på Klosters
lantegendom samt järnbruken
Långshyttan och Stjärnsund, alla i
Husby skn, Kopparb. 1. Ägas jämte
Fors bruk, flera gruvor och
Byvalla—Långshyttans järnväg av
Klosters a. b., grundat 1871.
Klosterväsen (jfr Kloster)
förekommer flerstädes även
utanför kristendomen, exempelvis i
buddhismen (jfr Buddha sp.
731), delvis också i den förkristna
judendomen (jfr E s s é e r). I de
kristna församlingarna gjorde sig
redan tidigt vissa asketiska
tendenser gällande. Dessa växte
under 100- och i synnerhet 200-t. i
styrka och togo mot slutet av
200-t. i Egypten form i eremit- 1.
anakoretlivet (jfr Anakoreter;
Antonios). Dessa eremiter
benämndes även munkar
(av grek. monako’s, ensling). Ss.
organisatör av det oreglerade
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
