Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klubban ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917
Klubban—v. Kluck
918
litterära K. och sportklubbar. Det
kanske främsta slaget av K. äro
de politiska och därmed
besläktade, vilka bildas av anhängarna
av en viss allmän åskådning.
Även arbetarsammanslutningar
ha organiserats ss. K., t. ex.
verk-stadsklubbar. — Inom det antika
föreningslivet har man sökt
paralleller till K. i t. ex. de grekiska
hetairfai och de romerska
sodali-ta’tes, inom det medeltida i
gillena. Det egentliga klubblivets
hemstad är emellertid London,
där redan på drottning Elisabets
tid flera litterära sällskap göra
skäl för namnet K. Under
restaurationen tilltog klubblivet, och
namnet K. blev allmänt.
Vinstugan fick stå tillbaka för
kaffehuset som klubblokal; politiska
K., företrädesvis oppositionella,
framväxte och motstodo
styrelsens undertryckningsförsök.
Under 1700-t. utvecklades såväl
fashionabla sällskapsklubbar med
egna lokaler som sport- och
vand-ringsklubbar o. d. över hela den
angelsachsiska världen och
särskilt i För. Stat, florerar ett rikt
klubbliv efter Londons mönster.
— På den europeiska kontinenten
ha K. tidigast och bäst slagit rot
i Frankrike, där politiska och
upplysningsfilosofiska K.
bildades under slutet av 1’ancien
régime och under franska
revolutionen blevo partilivets
centralhärdar. Det moderna Frankrikes
K. gå vanl. under namn av cercles
och äro merendels opolitiska
sällskap för olika kretsar. — I
Sverige uppkom ett politiskt klubbliv
under frihetstiden, i det att
ledande partimän var för sig 1.
tillsammans höllo öppet bord för
sina anhängare vid riksdagarna
(från 1738). Av de talrika
sällskap, som äro kända från 1700-t.
äro väl de flesta närmast att
be
trakta som ordnar, men många
kunna dock till sina
verksamhetsformer jämnställas med K.,
vilket även kan sägas om
nyromantikens litterära sällskap. 1800-t.
har sett flera kortlivade politiska
K. med mer efemära uppgifter.
Numera finnas ett flertal såväl
sällskapsklubbar som
diskussions-föreningar o. d. under namn av K.
De spela dock ej någon
dominerande roll i umgängeslivet.
Klubban, se
Fiskebäcks-kil.
Klubbekriget, ett bondeuppror
i Österbotten i Finland dec. 1596
—febr. 1597, föranlett av
hövits-mannen Klas Flemings förtryck,
särskilt den betungande
inkvarteringen av råa ryttarhopar, vilken
sammanhängde med Flemings
partitagande för Sigismund mot
hertig Karl. Resningen började i
s. Österbotten, varifrån
bondehopar under skövling av
herrgårdarna drogo fram, en under
ledning av Ilkka genom Tavastland,
andra utmed kusten och genom
Savolaks. Då de alla besegrades
av Flemings folk, upptogs striden
av n. Österbottens bönder, men
med lika liten framgång.
Klubbmästare, i vissa
föreningar person, som ordnar
föreningens fester.
Klubbsvampar, se
Fingersvampar.
v. Kluck [klokk],
Alexander, f. 1846, tysk generalöverste,
förde vid världskrigets inledning
1: a tyska armén på västfrontens
yttersta högra flygel genom
Belgien ned mot Marne, trängde
tillbaka belgiska armén mot
Antwer-pen samt besegrade engelsmännen
vid Mons och le Cateau aug. 1914.
K. avvärjde under slaget vid
Marne sept. s. å. den franska
omfattningen av tyskarnas högra
Ord, som ej återfinnas under K. torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
