Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosterväsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
Klot—Klubb
916
Klotfiskar. En art Diodon. Uppblåst,
varför K. vänder buken uppåt.
ningen om det asketiska livet ss.
det enda Gud behagliga. I Sverige
är f. ö. även främmande K. genom
lag förbjudet.
Klot, se Sfär.
Klot (eng. cloth, tyg, vävnad),
ett tätt, vanl. starkt glänsande
bomullstyg i femskaftad
väft-satin, oftast använt till foder.
S. k. bokbindarklot är
däremot en oftast hårt appreterad
tvåskaftvävnad (se K a 1 i k å).
Klo’tar, merovingiska
konungar. Om K. II, se Frankrike
sp. 499.
Kloten, kronopark om c:a
40,000 har, belägen dels inom
Ramsbergs och Ljusnarsbergs skr
av Örebro L, K : s revir, dels
inom Skinnskattebergs skn av
Västmanl. 1. samt Malingsbo,
Norrbärke och Söderbärke socknar
av Kopparb. 1., Malingsbo
revir. K., tidigare järnbruk,
inköptes till största delen 1899.
1900—14 låg å K. statens
skogs-skola för elever, förberedande till
inträde vid Skogsinstitutet. Efter
1917 är å K. förlagd en statens
fortsättningsskogsskola.
Klotfiskar, Tetrodo’ntidae, en
fam. Fastkäkar med kornig
1. taggig hud och stora tandskivor
i käkarna. En stor blindsäck från
tarmen kan av K. blåsas upp, så
att kroppen blir klotrund och
taggarna utspärrade. Mest
be
kant är släktet Te’trodon. K.
närstående är piggfisken,
Di’o-don hy’striæ, från tropiska delar
av Atlanten och Stilla oceanen.
Den är c:a 35 cm. lång.
Klo’to, en av moirerna (se
d. o.).
Klotsritning, frihandsteckning
efter enstaka 1. sammanställda
klotsar, ingående i den elementära
teckningsundervisningen för att
skärpa blicken för perspektivet.
Klotz [klätts], Louis
Lu-c i e n, f. 1868, fransk politiker,
1898 led. av
deputeradekammaren, 1925 av senaten. K., som är
specialist på finansiella frågor
och varit finansminister i olika
ministärer (Briand 1910—11 och
1913, Caillaux 1911—12 och
Cle-menceau 1917—20), var 1919
medlem av den franska
delegationen vid fredskonferensen.
Klubb (eng. club, besläktat
med sv. klubba), i England under
1600-t. och 1700-t. hävdvunnen
beteckning för fria föreningar, för
vilka den sällskapliga samvaron
är antingen huvudsyftet 1. den
form, varunder
sammanslutningen huvudsaki. verkar för sina
särskilda syften. För inval i en K.
brukar fordras starkt kvalificerat
majoritetsbeslut vid sluten
omröstning (ballotering). För den
äkta klubbmedlemmen är K. ett
andra hem, där han kan inta sina
måltider och tillbringa sin lediga
tid. Även kvinnliga K. och
samklubbar finnas. K. kunna
hänföras till olika typer. En egentlig
sällskap sklubb upptar i regel
utan krav på särskilda
kvalifikationer medlemmar ur den
samhällsklass — i ordets trängre 1.
vidare bemärkelse — vars
umgängesvanor den vill odla. Andra
äro mer 1. mindre utpräglat
yrkesklubbar, t. ex.
köpmans-klubbar, 1. intresseklubbar, t. ex.
Qrd, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
