Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knudsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Knudsen—Knut
966
i N. T. uppenbarade lag. Efter
växlingsrika öden (1546 för
gemenskap med upproriska
adelsmän skickad på galärerna; 1549
—53 ivrigt verksam i England;
1554 samt 1556—59 i Genève) var
han från 1559 en av de ledande i
det skotska upproret, vilket
slutade med en våldsam kloster- och
bildstorm samt parlamentets
antagande (1560) av en av K. i
strängt kalvinsk anda utarbetad
bekännelse. Från 1561 bekämpade
han Maria Stuart. Sina sista år
tillbragte han i enslighet.
Knu’dsen. 1. K n u d K., f.
1812, d. 1895, norsk skolman,
språkforskare, gjorde sig i ett
flertal arbeten (Haandbog i
dansk-norsk Sproglære, 1856,
m. fl.) till främste förkämpen för
det s. k. dansk-norske maalstræv
(jfr Norska språket). — 2.
Gunnar K., f. 1848, norsk
politiker och industriidkare. Han
var 1891—1921 med smärre
avbrott led. av stortinget, där han
småningom framträdde ss. den
borgerliga radikalismens ledare.
K., som var led. av Blehrs
ministär 1901—02 och Michelsens
1905, var 1908—10 och 1913—20
statsminister samt 1916 tillika
jordbruksminister och 1919—20
finansminister. — 3. J a k o b K.,
f. 1858, d. 1917, dansk författare,
en tid verksam som
folkhögskol-lärare, senare som präst. Bland
K:s arbeten märkas främst den
mästerliga berättelsen Den gamle
Præst (1899), samtidsromanerna
Gjæring (1902) och Afklaring
(1902), allmogeberättelsen Bind
(1903), Lærer Urup (1909),
Rod-fæstet (1911) samt
dubbelromanen Angst (1912) och Mod
(1914), skildrande Luthers
religiösa utveckling. K. är en av
förgrundsgestalterna i modern
dansk diktning, där han genom
Jakob Knudsen. Målning av Axel
Breds-dorff.
sina till tendensen avgjort
konservativa arbeten blivit en av de
främsta opponenterna mot den
brandeska radikalismen; i sina
romaner gisslar han med ett
barskt grundtvigianskt patos
samtidens moral och den moderna
demokratin, gentemot vilka han
framhåller traditionens och
rotfasthetens betydelse. K. är en
djupsinnig psykolog med en stor
gestaltskapande förmåga. — 4.
Martin K., f. 1871, dansk
fysiker, prof, i Köpenhamn 1912,
sysslade först med hydrografi men
övergick till att teoretiskt och
experimentellt undersöka mycket
förtunnade gasers fysiska
egenskaper.
Knut. 1. Se Knopar. — 2.
Hopfogning av timmer i hörn. I
k o r s kn u t e n skjuta
stockarna utanför hophuggningen, i
laxknuten bearbetas
stockarnas ändar i form av en snett
huggen lax. Jfr Timmerskar v
-n i n g.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
