Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Koch—de Kock
982
turalistisk skildring ur
samhällets undre värld. K:s arbeten,
som ge uttryck åt en socialistisk
syn på samhällsproblemen,
präglas av ett starkt socialt patos,
stor miljökännedom och en
suggestiv, ehuru stundom alltför
omständlig berättarteknik.
Koch [kåkk]. 1. Johan
Peter K., f. 1870, dansk militär,
geograf och kartograf, har
deltagit i flera expeditioner till
Grönland och företog bl. a. jämte A.
Wegener en vandring tvärsöver
inlandsisen från östkusten på 76°
n. br. till Upernivik. -— 2. Svend
L a u g e K., f. 1892, dansk geolog
och Grönlandsforskare, särskilt
känd genom en expedition till n.
Grönland 1920—23.
Koch [kåch]. 1.
JosephAn-ton K., f. 1768, d. 1839, tysk
målare. Under inflytande från
Carstens anslöt sig K. till den
klassicistiska strömningen och
blev i sina ruinlandskap med
mytologiska figurer skaparen av
det heroiska landskapet i tysk
konst. — 2. Robert K., f. 1843,
d. 1910, tysk läkare, prof, i hygien
och bakteriologi i Berlin 1885,
räknas näst Pasteur som den
främste forskaren inom
bakterio-login. K. har upptäckt och
renodlat flera sjukdomsalstrande
bakterier, bl. a. tuberkelbacillen
(1882), kolerabacillen (1883) och
sex olika bakterier från
sårinfektioner. Han var den förste, som
renodlade och ingående beskrev
mjältbrandsbacillen, och han
visade klart orsaken till flera
infektionssjukdomar medelst renodlade
bakterier. K: s uppfinning av fasta
(gelatin-) näringssubstrat för
bakterier blev av största betydelse.
Hans tuberkulin kunde ej, som
man hoppades, bota tuberkulos
men har fått en viss betydelse vid
diagnosen av denna sjukdom. K.
erhöll 1905 års Nobelpris i
fysiologi och medicin.
Kochano’wski, Jan, f. 1530, d.
1584, polsk skald, en av
renässansens mest typiska polska
författare. Han skrev lyriska dikter
(bl. a. Treny, 1580, elegier över
dottern Ursulas död) och dramer,
och hade stort inflytande på
polska litteraturens utveckling.
Kocheni’11, se Konschonell.
Ko’cher, Theodor, f. 1841,
d. 1917, schweizisk läkare, prof, i
kirurgi i Bern 1872, har infört ett
flertal nya operationsmetoder.
För sin operativa behandling av
struma och Basedows sjukdom (se
d o.) samt sina rön angående
sköldkörtelns funktion belönades
han med 1909 års Nobelpris i
fysiologi och medicin.
Kochin-Kina, se Franska
Indo-Kina.
Kock, Axel, f. 1851,
språkforskare, prof, i nordiska språk i
Göteborg 1890—93, i Lund 1907
—16, universitetets rektor 1911—
16, led. av Sv. akad. 1924. Bland
K:s arbeten märkas
Språkhistoriska undersökningar om svensk
akcent (2 bd, 1878—85), Studier
öfver fornsvensk ljudlära (2 bd,
1882—86), Svensk ljudhistoria
(5 bd, 1906—23). Sedan 1888 är
K. huvudredaktör för Arkiv för
nordisk filologi.
Kock, Jörgen, d. 1556,
borgmästare i Malmö, utnämndes
1523 av Kristian II, för vilken
han länge försvarade staden efter
konungens flykt och avsättning.
Han var en av de främsta
upphovsmännen från dansk sida till
Grevefejden, varunder han ånyo
hyllade Kristian II samt intog och
förstörde Malmö slott. Han
försonade sig sedan med Kristian III.
de Kock [do kåkk], Paul, f.
1794, d. 1871, fransk författare,
Qrd, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
