- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VI. Itrol-Kyrkofonden /
983-984

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

983

Kockelkärnor—Koff

984

åtnjöt på sin tid en utomordentlig
popularitet för sina lätt frivola
romaner ur den samtida parisiska
borgar- och arbetarklassens liv.

Kockelkärnor, stenfrukterna
av Anami’rta co’cculus (fam.
Me-nisperma’ceae, ordn. RanaTes),
indomalajisk, slingrande buske.
K. användas till förstärkande av
smaken på öl och för fiskfångst;
fisk, som förtärt preparat av K.,
flyter upp till ytan och kan
infångas. Det giftiga ämnet i K.
(pikrotoxVn) har giftverkan på
centrala nervsystemet och ger
periodiska kramper, långsam
puls, högt blodtryck och ökad
svettsekretion samt sänker
kroppstemperaturen.

Ko’cker (av grek. ko’kkos, frö,
kärna), se Bakterier.

Ko’ckum, F r a n s He n r i c, f.
1802, d. 1875, industriidkare,
an-lade 1825 F. H. Kockums
tobaks-fabrik och 1840—41 Kockums
mekaniska verkstad i Malmö. K.
inköpte 1846 örmo bruk i Kronob.
1. och 1849 Kallinge (se d. o.),
där han anlade kopparverk och
(1858) järnverk och plåtvalsverk.
1858 grundade K. i Ronneby den
första verkstaden i Sverige för
tillverkning av helpressade och
emaljerade stålplåtkärl.

Kockums järnverks a. b.,
Malmö, grundat 1875, äger
Kallinge järnbruk samt stans- och
emaljeringsverk i Ronneby.

Kockums mekaniska
verkstads a. b., Malmö, grundat 1866,
övertog den av F. H. Kockum
grundade mekaniska verkstaden i
Malmö. Bolaget äger sedan 1872
även skeppsvarv, där bl. a. ett
stort antal örlogsfartyg byggts.

Ko’dak, namn på fotografiska
kameror, konstruerade av G.
Eastman (se d. o.), tillverkade av The
Eastman Kodak Company i
England och Nord-Amerika.

Kodei’n (av grek. ko’deia,
vallmohuvud), växtbas
(metylmorfin), som finnes i ringa mängd i
opium; framställes även ur
morfin. Hostlindrande medel. Har
svagare allmän verkan än morfin.
Officinelit som fri bas och fosfat.

KodiciTl (lat. codidTlus,
diminutiv av co’dex, skrivtavla),
tes-tamentariskt förordnande, tillägg
till ett testamente.

Kodifikatio’n (lat. co’dex, bok,
och fa’cere, göra), flera särskilda
lagars sammanförande till ett
enhetligt lagverk, i en enda
lagbok. — K o d i f i e’ r a, verkställa
en K.

Kodilj (fr. codille), se K o r t
-spel.

Kodivisio’n (av lat. con, med,
och divi’sio, delning), ett begrepps
indelning från flera synpunkter.

Kodjupet, trång farled i
inloppet till Sthlm, mellan Resarön
och Hästholmen, n. om Vaxholm.

Kodok, förr F a s h o d a, stad
i Angloegyptiska Sudan vid Vita
Nilen. Se Fashodaaffären.

Ko’dros, den siste av Atens
sagokonungar. K. skall under ett
krig mot Sparta frivilligt ha
offrat sitt liv, och då ingen
befanns värdig att efterträda
honom, infördes republiken.

Koefficie’nt. Matem. I allm.
konstant storhet, varmed en
variabel storhet är multiplicerad.
Så kallas storheterna a0, a^ ... i
en algebraisk ekvation (se d. o.)
för ekvationens K. Inom fysiken
användes ordet i liknande bet. och
i sms. ss. utvidgningskoefficient.

Koerciti’vkraft (av lat.
coer-ce’re, tvinga), se M a g n e t i s m.

Koexiste’ns (av lat. con, med,
och exi’stere, uppträda), samtidig
tillvaro.

Koff, rundgattat, flatbottnat,
galeastacklat holländskt
segelfartyg, försett med fällbara kölar,

Ord, soip ej återfinnas under K, tørde sökas under C och H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/6/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free