Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolanöt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1001
Kolanöt—Kolding
1002
utgöres av en 300 m. hög
urbergsplatå och täckes till största
delen av tundror. Flera fiskrika
floder finnas. N. kusten,
Murman-kusten, är isfri. Omkr. 90,000
kvkm. 130,000 inv. Lapparna, den
äldsta kända befolkningen i K.,
ha under skilda tider exploaterats
av olika, inbördes tävlande folk,
norrmän, finnar, kareler samt till
sist de nu övervägande ryssarna.
— K. lappmark omfattar K.
och landet v. därom till
finländska och norska gränserna.
Kolanöt, se K o 1 a t r ä d.
Kola’rier kolh, m u n d a
-k o 1 h, folk grupp i Indien. 2—3
mill. K. bo på spridda ställen i
landets otillgängligaste trakter:
s. Bengalen, Gujarat, på
östkusten o. s. v. K. äro rester av Indiens
urbefolkning. Till K. höra bl. a.
bhiler, sant aler och khonder.
Kolartro (ty. Köhlerglaube),
eg. en enkel mans tro, d. v. s.
naivt kritiklös tro på annans
utsago.
Ko’laträd, Co7a acuminäta
och Cola ve’ra (fam.
Sterculiä-ceae), träd, inhemska i tropiska
Väst-Afrika och odlade därstädes
samt något även i andra tropiska
länder. Fröna av K.,
kolanötter, ätas 1. tuggas i Afrika för
sina stimulerande egenskaper och
användas även i Europa och
Amerika, dels som njutningsmedel
(ofta i blandning med kakao),
dels i medicinen. Kolanötterna
äro rika på stärkelse och
innehålla c:a 2 % % kaffein samt
något teobromin.
Kolatu’r (av lat. cola’re, sila),
vätska, som silats (k o 1 e’ r a t s)
från fasta beståndsdelar.
Ko’lbe. 1. Hermann K., f.
1818, d. 1884, tysk kemist, prof,
i Marburg 1851, i Leipzig 1865,
utförde grundläggande
undersökningar inom organiska kemin och
upptäckte 1874 salicylsyrans
antiseptiska egenskaper. •— 2.
Georg K., f. 1877, tysk
bildhuggare, prof, vid konstakademin
i Berlin 1918. Urspr. påverkad av
Bodin, har K. senare strävat
efter en mera hel och sluten form.
Hans skulpturer återge med
förkärlek nakna, smärta kroppar i
harmonisk, rytmisk rörelse.
Ko’lberg [-berg], stad i
Pommern, Preussen, nära Östersjön.
Industri. Badort. 29,000 inv. —
K. var fordom starkt befäst;
erövrades av svenskarna 1631.
Kolberger Heide [kå’llberger
ha’jde], vattnet ö. om
Kielfjorden i Kielbukten. Se F e m e r n.
Kolborste, se Elektriska
maskiner sp. 864.
Kolbotten, se T r ä k o 1.
Kolbäck, socken i Västmanl. 1.,
jämte Säby pastorat i Västerås
stift. 3,380 inv.
Kolbäcksån genomflyter flera
sjöar i Dalarna och Västmanland
samt utfaller genom Borgåsund i
Mälaren. 170 km. Genom sina
mång <, fall lämnar K. drivkraft
till en mängd industrier. Se även
Strömsholms kanal.
Kolchici’n, preparat, berett ur
fröna av tidlösa, ger i större doser
efter 12—24 tim. kräkningar och
diarré; användes mot smärtorna
vid gikt (verkningssätt okänt).
KoTdewey [-vaj], Robert,
f. 1855, d. 1925, tysk arkeolog.
Hans främsta verk är ledningen
av den utomordentligt skickligt
planlagda och utförda
utgrävningen av Babylon, som
påbörjades 1899 men under världskriget
måste avbrytas.
KoTding, stad i Vejle amt, s.ö.
Jylland, Danmark, vid Kol
-d i n g f j o r d e n. Vid K.
borgruinen Koldinghus från
1200-t., tillbyggd på 1500-t., efter
en brand 1808, delvis restaurerad
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
