Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Kolin—Kollaps
1010
diet), av gallgångarna
(gallstens-kolik) 1. av urinledarna
(njur-stenskolik), de båda senare
formerna av K. vid stenavgång. K.
ger intensiva smärtsensationer av
mycket olika varaktighet (oftast
ej ihållande). De kunna stundom
lugnas genom användning av
värme 1. köld på buken; i svårare
fall tillgripas narkotica. — Veter.
Sammanfattningsnamn för flera
sjukliga rubbningar i hästens
tarmkanal. Orsaker: förkylning,
kallt dricksvatten, överfodring
med svårsmält 1. jäsande foder,
häftiga ombyten i utfodringen,
blodpropp, orsakad av en
parasiterande mask m. m. Symtom: oro
(djuret kastar och vältrar sig),
förstoppning, utspänd bukvägg,
avstannad tarmrörelse m. m.
Behandlingen bör överlåtas åt
veterinär. Om sådan ej hastigt kan
infinna sig, gives 30 gr. eter i 300
gr. rovolja, buken bestänkes med
terpentin och gnides med
halmviskor, varefter filtar spännas om
densamma och hästen föres ut,
ledes i skritt och hindras från att
våldsamt kasta och vältra sig.
Ko’lin, stad i Böhmen,
Tjecko-Slovakiet, vid övre Elbe. Socker-,
kemikaliefabriker, mekaniska
verkstäder och
petroleumraffinaderi. 16,000 inv. — Vid K. led
Fredrik II 18 juni 1757 nederlag
mot österrikarna under v. Daun.
Kolin (av grek, kole’, galla),
o x i etyltrimetylammoniumhydrat,
OH
(CH3)3N jj Q2 en ^as’ som
förekommer dels bunden i
fosfati-der (se L e c i t i n), dels fri,
varvid den utgör en produkt av
binjurarnas inre sekretion med
bl. a. stimulerande verkan på
mag- och tarmrörelserna. Vid
oxidation kan K. överföras i
flugsvampgiftet muskar i’n. Det
Är även besläktat med ncvrin.
Koling, efter Alb. Engströms
Kolingen (Strix 1897), den
sorglöse, galghumoristiske och till
ordnat arbete oförmögne sjåaren;
säkerligen förk. av finn-koling,
även -kole (Topelius 1867), även
(redan Blanche 1864) -kolis, eg.
skällsord på finne (1. finländare).
Koli’t ( av grek, ko’lon,
grovtarm), inflammation i
tjocktarmen (se M a g - o c h
tarmsjukdom a r).
Kolja, se Torsksläktet.
Kol järnsten, se Black-
band.
Kolkalksten, se Bergkalk.
Ko’Ikis, i forntiden namnet
på ett land vid ö. kusten av
Svarta havet, omtalas i grekiska
sagor som Medeas hemland och
målet för argonauternas färd. Jfr
Gyllene skinnet.
Ko’lklori’d, se Kol te t r a
-k 1 o r i d.
Kollabe’ra (lat. colla/bi, falla
ihop), förlora medvetandet. Jfr
Kollaps.
Kollabora’tor (av lat.
collabo-ra’re, medarbeta), medarbetare.
— Verb: k o 11 a b o r e’ r a.
Kollage’n (av grek. ko’lla, lim,
och ge’nein, bilda), huvudsakliga
beståndsdelen i
bindvävsfibriller-na (se Bindväv), i den
organiska substansen i benvävnad och i
grundsubstansen i brosk; det
spelar i organismen rollen av
stödjevävnad. K. hör till albuminoiderna
(se Äggviteämnen), är
olösligt i vatten, utspädda syror och
alkalier men löses av magsaften.
Vid ihållande kokning med vatten
1. utspädd syra övergår det i lim
(se d. o. och Gelatin). Vid
inverkan av järnvitriol 1. garvsyra
skrumpnar K. och undergår
sedermera ej förruttnelse. Härpå
grundar sig garvning (se d. o.).
KoIIa’ps (se Kollabera).
1. Plötslig, mer 1. mindre
fullstän
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
