Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollekt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1015
Kollektivism—Koller
1016
Hela antalet sysselsatta arbetare (1922). Därav berörda kollektivavtal dec. 1923. Antal. av 31 %.
Näringsgrupper.
Malmbrytning och metallindustri ................. 88,427 67,723 76,6
Jord- och stenindustri .......................... 32,360 23,140 71,3
Trävaruindustri (utom skogshantering) ........... 56,176 31,098 55,4
Pappers- och grafisk industri ................... 44,030 39,548 89,8
Livsmedelsindustri .............................. 51,806 27,251 52,6
Textil- och beklädnadsindustri .................. 51,939 35,552 68,4
Läder-, hår- och gummivaruindustri .............. 18,927 14,360 75,8
Kemisk-teknisk industri ......................... 12,984 8,633 66,3
(För övriga näringsgrupper saknas tillförlitliga uppgifter om hela arbetarantalet.)
I flertalet länder med starkare
organisationsväsen har K. gjorts
till föremål för lagstiftning. I
Sverige, där sådan ännu saknas,
ha dock upprepade försök gjorts
att få en sådan till stånd. 1910—
11 förelädes sålunda riksdagen
ett komplex av lagförslag, bl. a.
gällande K. Försöket
misslyckades, då förslaget innebar
legaliserande av s. k. sympatistrejker och
sympatilockouter. Emellertid har
genom domstolsprejudikat
fastslagits, att K:s kontrahenter
kunna åläggas att ingå i
svaromål inför domstol rörande tvist
om avtals efterlevnad. 1920
antogs en lag om central
skiljenämnd i vissa arbetstvister (se
Centrala
skiljenämnden), vilken såtillvida gäller K.,
som den innehåller bestämmelser
om frivilligt
skiljedomsförfarande för slitande av tvister om
tolkning och tillämpning av K.
Kollektivi’sm, benämning på
en grupp av socialistiska
samhällsteorier, som förkasta
samfällt ägande av
konsumtionsmedlen men påyrka samhällets
ute-slutanderätt till
produktionsmedlen. Individens förhållande till
samhället angives av satsen, att
varje delägare drager av kollektiv
egendom den individuella
egendomens nytta och fördel. I det K.
friställer förbrukningen och
behåller arvsrätt till allt innehav,
som faller utanför samhällets
egendom, skiljer den sig från
kommunismen. Den upptager ej heller
det socialevolutionära, historiska
perspektiv, som marxismen
öppnat med sin värdelära och
materialistiska historieuppfattning.
Kollekti’vlins, se O k u 1 a r.
Kollekti’vnot, ett diplomatiskt
meddelande till en regering från
flera makter, överlämnat
antingen i en gemensam not 1. i flera
likalydande.
Kolle’ktor (av lat. colli’gere,
samla), detsamma som
strömsamlare. Se Elektriska maskiner
sp. 864 och Luftelektricitet.
Kollektstipendier, stipendier
till fattiga studerande, vanl. vid
universitet, till vilka medel
insamlas genom kyrkokollekter. K.
utdelas genom resp, studentnationer.
KoIIenky’m (av grek. lco’lla,
lim, och e’nkyma, pågjuten
vätska), i örtartade stammar och
bladskaft hos högre växter
förekommande stödjevävnad,
uppbyggd av celler med i hörnen
starkt förtjockade
cellulosaväggar.
KoTler (ty. Koller, av grek.
kole’ra, jfr Kolera). 1. Dum- 1.
dövkoller, kronisk
hjärn-v a 11 u s o t, kronisk
hjärnsjukdom hos hästar, beroende på
ut-gjutning i hjärnhålan av
blod-serum, som utövar tryck på
hjärnsubstansen. Synes möjligen
orsakas av kvava, varma stallar,
överansträngning o. d. 1. av
hjärn
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
