Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollekt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1013
Kollekt—Kollektivavtal
1014
häradsrätterna dock så, att ordf,
endast kan överröstas av enhälliga
bisittare. — Även inom
stadssty-relserna, kyrkan, vid universitet,
högskolor och skolor handläggas
ärendena till stor del kollegialt.
— 2. Se Lärarkollegium.
— 3. Lärokurs, som vid
universitetet 1. därmed jämnställd
studieinstitution gives vid sidan av de
offentliga föreläsningarna.
Kollekt (av lat. colWgere,
samla). 1. I sv. mässan den korta
bön, som läses av prästen
omedelbart före episteln (i nya
evangelieboken kallad kollektbön).
Dessa böner höra till de allra
äldsta delarna av liturgin (till
stor del säkerligen från gamla
kyrkans tid). — 2. Vid gudstjänst
företagen insamling av frivilliga
penninggåvor för välgörande 1.
kyrkliga ändamål. Denna sed
omtalas redan av Justinus Martyren.
Kollektio’n (av lat. colWgere,
samla), samling t. ex. av
konstföremål, böcker o. d. —
Kollek-ti’v, sammanfattande, gemensam,
som avser flera; i
språkvetenskapen betecknar K. ett substantiv,
som, ehuru singulärt till formen,
i sig innesluter ett flertal.
Kollekti’vavtal, skriftlig
överenskommelse om arbetsvillkoren
mellan arbetsgivare och arbetare,
avseende en enhetlig, normerande
reglering för en viss tid av
villkoren för de individuella avtalen.
När ett K. upprättats, anses det
automatiskt ha reglerat de inom
dess giltighetsområde bestående
avtalen och vara bindande för
kommande avtal om
arbetsanställ-ningar. I K. sker däremot icke
någon utfästelse avseende
individuella arbetare, lönesatser 1.
arbetsuppgifter. —
Förutsättningen för kollektiva
avtalsformen är, att arbetstagarna äro
sammanslutna i en organisation,
t. ex. i en fackförening. K. kan
därför sägas utgöra inseglet på
fackföreningsrörelsens
erkännande. Arbetsavtalet, som endast
berör själva arbetsanställningen, är
grundläggande för K., medan K.
reglerar arbetsavtalet genom att
automatiskt korrigera detsamma.
— Urspr. erhöll K. i regel
karaktären av s. k. d r i f t s a v t a 1.
Som sådant upprättades det
mellan å ena sidan en
arbetsgivare, representerande ett
arbetsställe, och å andra sidan en
fackförening. Då K. upprättas mellan
flera arbetsgivare på en plats 1.
deras organisation och en
fackförening 1. ett fack- 1.
industriförbund, benämnes det lokal
-1. ortsavtal. Sedan även
arbetsgivarna organiserat sig i
hela yrken 1. industrier
omfattande förbund, kompletteras
lokal-1. ortsavtalet ofta med ett
riksavtal, vilket avslutas mellan å
ena sidan arbetsgivarnas
riksorganisation och å andra sidan
arbetstagarnas fack- 1.
industriförbund. Riksavtalet inrymmer i
dylika fall s. k. allmänna
bestämmelser av mera principiell
innebörd ss. rörande vissa minima i
fråga om lönevillkoren,
ersättningen för övertidsarbete,
ersättning för olycksfall i arbete,
sjukavlöning m. m., semester, sättet
för slitandet av tvister ang.
avtalens tolkning och tillämpning
o. s. v. Slutligen finnes ett
mellanting av sistnämnda båda avtal,
distriktsav talet, vilket
upprättas mellan å ena sidan
arbetsgivare i ett yrke 1. en
industri inom ett visst geografiskt
område 1. deras organisation och
å andra sidan vissa
fackföreningar 1. fack- 1. industriförbund. — I
Sverige funnos 31 dec. 1923 1,975
K., omfattande 11,437
arbetsgivare och 391,197 arbetstagare.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
