Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolorum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1033
Kolorum—Kolsva
1034
t. ex. impressionismens K., på de
förra expressionismens. F. ö. talar
man allt efter färgernas art och
det intryck, de göra, om mörk 1.
ljus, kall 1. varm, livlig 1.
dämpad K. o. s. v. Se vid.
Målarkonst. — K o 1 o r i’ s t,
färgkonstnär, målare, som främst
uttrycker sig genom färgen. —
K o 1 o r i’ s t i s k, till K. hörande.
Kolo’rum, se K a c k a 1 o r u m.
Kolos, se
Koloxidförgiftning.
Kolo’ss (grek, kolosso’s),
jätte-stod, bildstod i övernaturlig
storlek; föremål i allm., som
överskrider vanliga mått. — Adj.
k o 1 o s s a’ 1.
Kolossen på Rodos, en på ön
Rodos uppställd kolossalbild av
solguden (Helios), utförd omkr.
290 f. Kr. av Kares. Den
förstördes vid en jordbävning 224 f. Kr.
Om K:s storlek berättades
fantastiska sägner; den räknades ss. ett
av världens sju underverk.
Kolo’sserbrevet, ett av N. T:s
brev, enl. 1: 1 f., 4: 10 m. fl.
skrivet av Paulus under en
fångenskap (förmodligen i Rom) till
förs, i Kolosse (Kolossai) i
Frygien för att varna denna för
en nymodig gnostisk åskådning.
Starka skäl (sakliga och
språkliga) föreligga dock för
antagandet, att K. icke härrör från
Paulus. Dess tillkomsttid är i så fall
förmodligen slutet av l:a årh.
Kolo’strum (lat. colo’strum),
se Mjöl k.
Koloszvår [kå’låsvar], se
Klausenburg.
Koloxi’d, CO, färg- och luktlös
gas, som uppstår, om kol
förbrän-nes under otillräcklig
syretillförsel. Spec. v. 0,967 (luft = 1). K.
förbrinner med blå låga till
koldioxid. Med klor och svavel förenar
den sig direkt. Med järn och
nickel bildar K. flyktiga
förening
ar. K. verkar reducerande på
metalloxider.
Koloxidförgiftning
uppkommer vid inandning av luft med
mer än 0,05 % koloxid. En halt
av 0,1 % kan medföra döden.
Koloxiden härrör vanl. från lysgas 1.
ofullständig förbränning (kolos)
i eldstäder med skjutna spjäll.
Lysgasen kommer från öppnade
kranar 1., i synnerhet vintertid,
från brustna jordledningar,
varvid gasen ofta förlorar sin lukt.
K. är en inre kvävning, enär
koloxiden ingår en relativt fast
förening, koloxidhemoglo-bin, med hemoglobinet (jfr d. o.),
vilken hindrar syrebindningen.
Koloxidhemoglobinet ger blodet en
körsbärsröd färg och har ett
karaktäristiskt
absorptionsspekt-rum. Denna förening är reversibel,
om ett överskott av syre finnes
hos luften i lungorna. —
Behandlingen består i åstadkommande av
detta överskott genom konstgjord
andning i ren luft 1. helst syrgas.
Koloxidhemoglobin, se
Koloxidförgiftning.
Koloxiklori’d, se F o s g e n.
Koloxisulfi’d, COS, en gas med
vidrig lukt.
Kolporte’ra (fr. colporter, av
col, hals, och porter, bära),
kring-bära och salubjuda varor,
tidningar, skrifter. —
Kolpor-t ö’ r, kringvandrande
bokmång-lare, försäljare av diverse
skrifter; obildad lekmannapredikant.
Kolsuboxi’d, gas av
sammansättningen CO = C = CO; bildas
ur malonsyreester genom att
denna förlorar två molekyler vatten.
Kols va, järnverk i Bro och
Malma socknar, Västmanl. 1.,
omfattande martin- och
elektro-stålverk, valsverk, stålgjuter i,
mek. verkstad och pressverk.
Bruket privilegierat 1641. Äg.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
