Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koltjak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Koma
1040
ange antalet kolatomer i
molekylen, t. ex. penta’n. Hos
metanseriens K. med flera än tre
kolatomer uppträder isomeri (se d.
o.). I naturen förekomma dessa
K. som huvudbeståndsdelen i
petroleum; de högre
föreningarna, som äro fasta, p a r a f f i’ner,
ingå i jordvax. De bildas även
vid torrdestillation av organiska
ämnen. De äro ganska
indiffe-renta kroppar. I köld förändras
de ej ens av koncentrerad
svavelsyra och kromsyra 1. salpetersyra.
I värme oxideras de långsamt.
Det enda ämne, som vid vanlig
temperatur reagerar med dessa
K., är klor, som ingår i st. f. väte.
— Binda två kolatomer varandra
med två valenser, erhållas K. av
formeln CQH2n. Det enklaste
hithörande K. är etylen CH2 = CH2,
och serien kallas etyle’n- 1.
ole-fi’nserien. Namnen bildas genom
ändstavelsen -en efter alkylens
beteckning, alltså ete’n 1. etyle’n,
o. s. v. På grund av
dubbelbindningen äro dessa föreningar ej
så beständiga som de mättade
utan addera lätt andra atomer
och radikaler vid
dubbelbindningen, samtidigt som denna
försvinner. De upptaga med lätthet
halogener och halogenvätesyror. Vid
behandling med svavelsyra bildas
alkylsvavelsyror, som vid
uppvärmning med vatten ge
alkoholer. — De K., som innehålla
fyra väteatomer mindre än de
mättade, kallas efter den enklaste
föreningen, acetylen, CH =CH,
acetyle’nkolväten. Den allmänna
formeln är C nHin—» och namnet
bestämmes av slutstavelsen -in,
alltså eti’n 1. acetyle’n, propi’n 1.
allyle’n o. s. v. Acetylen (se d. o.)
bildas genom upphettning ur
många andra organiska
föreningar. Det är det enda K., som direkt
kan bildas ur kol och väte,
nämli
gen i elektrisk ljusbåge. —
Ring-formiga K. kunna bildas, om
de innehålla minst tre kolatomer,
CHa
t. ex. trimetylen / \ Av
ch2—ch2.
större intresse äro de, som
hänföras till bensoTserien, vilkens
grundsubstans är bensol (se d. o.).
Hithörande K. bildas vid
torrdestillation av stenkol o. d. Vid
behandling med koncentrerad
salpetersyra överföras de i
nitroför-eningar. Med svavelsyra bildas
sulfonsyror. Bensolseriens
föreningar kallas även aromatiska
föreningar. Det finns även K.,
som innehålla flera kombinerade
bensolkärnor, t. ex. naftaWn,
an-trace’n och fenantre’n.
Kolväten.
Vid vanl. Kok-
Met anser ien: Formel temperatur punkt
Metan CH4 gasformig —165°
Etan C2Hg » — 93
Propån C3H8 » — 45
Butan (normal) C4Hi0 » —0,i
Pentan » C5H12 flytande + 36
Hexan » C6Hi4 » + 69
Hexadekan CkjHm fast + 288
Etylenserien:
Etylen C2H4 gasformig —103°
Propylen C3H6 » —48
Butylen C4H8 » — 5
Amylen flytande + 39
Bensolserien :
Bensol C6H8 flytande -l- 80°,4
Toluol C6HB • CHs » + 110
Xylol C6Hä • (CH3)2 » +C:al40
Koma [kå’-j, grek., djup sömn
med upphävt medvetande,
förekommer vid olika sjukdomar, ss.
hjärnskador, urinförgiftningar
och sockersjuka. De sjukliga
sömntillstånden indelas i
somno-le’nta, med slöhet och dåsighet,
soporö’sa, med sömn, varur
patienten dock kan väckas, samt
komatö’sa, varur väckning med
vanliga medel är omöjlig.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
