Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Koma—Kometer
1042
Koma [kå’-] (lat. co’ma, hår).
Astr. Se Kometer. — Fys.
Sfärisk aberration i astigmatiska
strålknippen. Se Lins.
Koma’rno, se K o m o r n.
Komatö’s, se Koma.
Kombakonam [-[kåmbekåo’-nom],-] {+[kåmbekåo’-
nom],+} helig stad i prov. Madras,
Indien. Lärdomssäte (”s. Indiens
Oxford”). Metallvaru-, silkes-,
bomulls-, socker- och
lervarufabri-ker. 60,000 inv.
Kombattant [sv. utt. [-kåmbat-ta’nt]-] {+kåmbat-
ta’nt]+} (fr. combattant),
stridande, den militära personal i en
armé, som tager del i själva
striden; i motsats till
nonkom-b a 11 a n t, personal, tillhörande
intendentur, sjukvård m. m.
Kombinatio’n (av lat.
combi-na/re sammanställa),
sammanställning av flera föremål i en viss
följd; beräkning, plan med
ledning av vissa omständigheter. —
Mat em. De olika sätt, varpå man
ur ett visst antal storheter kan
uttaga ett visst mindre antal.
Läran om K. samt permutationer
och variationer (se dessa ord),
k o m b i n a t o r i’ k, är av vikt
bl. a. för sannolikhetskalkylen. —
Kombinato’risk,
sammanställande, som använder
kombination. — K o mb i n e’ r a, uppgöra
en K.
Komedi’ (grek. komodi’a, av
ko’mos, Bakkosfölje, och ode’,
kväde), lustspel. Se vid. Drama.
Komediteatern, se Intima
Teatern.
Komensky, se Comenius.
Kome’ter [grek. kome’tes,
(lång-)håriga], från äldsta tider
kända himlakroppar, vilkas
ursprung och natur ännu icke helt
klarlagts. För blotta ögat synliga
K. bestå av 3 (icke skarpt
avgränsade) delar. Kärnan
(nu’-cleus), en stjärnliknande
förtätning, och slöjan 1. koman,
Den. stora kometen av år 1882.
en kärnan omgivande
töckenlik-nande massa, bilda tills. K:s
huvud. Svansen är en
fortsättning på slöjan och synes som
en strimma av mattvitt ljus,
vilken med växande avstånd från
K:s huvud blir bredare och
ljus-svagare; ibland är den delad i
flera divergerande delar. Nästan
undantagslöst vänd från solen, är
svansen i regel ljusare och längre,
ju mera glänsande huvudet är och
kan understundom sträcka sig
över halva himlavalvet. Hos de
blott i kikare synliga (t e 1 e
-s k o p i s k a) K. är slöjan i allm.
kraftigare utvecklad. — Newton
ådagalade, att K:s rörelser
liksom planeternas regleras av solens
attraktion och att en K:s bana
följaktligen är en ellips, parabel
1. hyperbel. Är banan en ellips,
återvänder K. förr 1. senare
(periodiska K.). För
flertalet K. är det icke möjligt att
av föreliggande observationer
avgöra formen på banan, men den
ligger i dessa fall parabeln
myc
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
