Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunikationstrupper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1057 Kommunikationstrupper—Kommunism 1058
ärenden ang. byggande och
underhåll av vägar å landet,
koncessions- och
trafiksäkerhetslagstift-ning för järnvägar samt
lagstiftning om lufttrafik. — Under K.
lyda Generalpoststyrelsen med
poststaten, Telegrafstyrelsen med
telegrafstaten, Järnvägsstyrelsen
med järnvägsstaten, Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen med
underlydande distriktst j änstemän,
Väg- och vattenbyggnadskåren,
Vattenfallsstyrelsen med Statens
vattenfallsverk,
Byggnadsstyrelsen, Direktionen för statens
järnvägars änke- och pupillkassa
samt direktioner för kanal- och
hamnarbeten. —
Departementschefen kallas i dagligt tal k om
-m u nikationsministern.
Övriga ämbets- och tjänstemän
äro statssekreteraren,
expeditionschefen, tre kansliråd, två
extra byråchefer, en särskild
föredragande för stadsplaneärenden,
en registrator, ett antal
kanslisekreterare och amanuenser.
Kommunikatio’nstrupper,
detsamma som järnvägstrupper.
Kommunikationsverken,
gemensam benämning för
Postverket, Telegrafverket, Statens
järnvägar och Statens vattenfallsverk.
Kommuniké (fr. communiqué,
av lat. communica’re, meddela),
meddelande 1. underrättelse till
allmänheten.
Kommunio’n (lat. commu’nio,
gemenskap, delaktighet),
nattvardsgång. Jfr
Kommunicera. —
Kommunionför-h ö r, förhör med
nattvardsgäs-terna i kristendomens
huvudstycken, påbjöds i sv. kyrkan ss.
särskilt förhör 1735 (efter att
tidigare ha varit inrymt i
skriftermålet) ; nu i stort sett ur bruk.
Kommunism (av lat.
commu’-nis, gemensam), i sin
ursprungliga betydelse benämning på de
äldsta, enkla samhällenas
gemensamma jordbesittning (st a m
-kommunism) och den i fråga
om både egendom,
sysselsättningar och åtnjutande av arbetets
avkastning gällande
gemensamhets-principen inom de första kristna
församlingarna samt inom
klostren, i modern mening
sammanfattning av läror och riktningar,
vilka för individens fullständiga
likställighet fordra samhällets
upphävande av enskild äganderätt
till såväl produktionsmedel som
förbrukningsmedel. Skiftningar
inom K. finnas dock, i det
somliga starkare betona samhällets
överhöghet och ingripande vid
avkastningens fördelning, medan
andra i kravet på fri konsumtion
mera hävda individens rätt och
intressen. Allteftersom dessa
riktningar tendera antingen till
kol-lektivism 1. till anarkism,
modifieras deras uppfattning av
samhälle och stat. I Thomas Mores
berömda verk Utopia (1516)
framställes en genomförd K.
Vissa fr. o. m. franska
revolutionen och under 1800-t:s förra hälft
framträdande idéer och
samhälls-projekt kunna betecknas som
utopisk K. i bemärkelse av
konstruktiv socialism. De främsta
namnen härvidlag äro Babeuf, Cabet
och Owen, av vilka den förstes
strävanden stäcktes av den
franska direktorialregeringen och
de båda senare grundade
misslyckade och kortlivade
försöks-samhällen i Nord-Amerika. En
teoretisk K. på nya grundvalar
och långt bättre ägnad att
påverka tänkandet utformades av
Marx och Engels i
Kommunistiska manifestet (se d. o.), från
vilket all senare K. utgått, även
den ryska, om ock mindre i
till-lämpning än i teori. Den ryska
K. innebär närmast ett
experi
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
34. — Le x. VI. Tr. 8. 6. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
