Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunikationstrupper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1059
Kommunistiska manifestet—Kommutation
1060
ment i industriell oclr
kommersiell ”socialisering” medelst dels
kooperation, dels
statssocialis-tiska åtgärder; den kan praktiskt
betraktas som ett försök till
nödhjälp mot världskrigets
upplösning av de ryska förhållandena.
Rysslands kommunistiska parti
bildades vid en allrysk
rådskongress 1919 av den vänstra flygeln
inom det ryska
socialdemokratiska partiet (se vid. B o 1 s j e
-v i s m och International
sp. 1455). Genom påverkan från
Ryssland har skapats ett slags
nykommunism, bland vars
kampmedel bl. a. inrymmes
generalstrejken, tolkad som
förberedelse till öppen resning för
erövring av statsmakten. Den
propageras särskilt av de ”röda”
fackföreningarna, som bilda en
sektion av Kommunistiska
in-ternationalen, äro organiserade
efter ”produktionsgrenar” och
som mål uppställa
generalstrejken — allt gentemot den s. k.
”gula”
Amsterdaminternationa-len. — Kommunistiska, till
Moskvainternationalen anslutna
partier finnas i nästan alla
europeiska länder; utom Ryssland är
nykommunismen starkast
företrädd i Tyskland, Norge och
Frankrike; i övriga länder bilda
kommunisterna blott smärre
grupper inom arbetarrörelserna
(jfr Sveriges
kommunistiska parti). Märkesmän
inom den ryska kommunismen ha
utom Lenin varit Trotskij,
Sinov-jev, Radek, Buharin, Kamenev,
Krasin och Litvinov.
Kommunistiska manifestet,
socialistiskt program och
revolutionär paroll, utarbetades för ett
kort förut bildat internationellt
kommunistiskt förbund av Marx
och Engels. Utsänt i början
av 1848, påverkade det mäktigt
ytterlighetselementen under
februarirevolutionen och har
förblivit den grundläggande
trosbekännelsen för senare såväl
socialistiska som kommunistiska
riktningar. K., som utgår från tesen,
att all historias grund är
produktionsförhållandena (”den
materialistiska historieuppfattningen”),
skildrar i stora drag kampen
mellan bourgeoisie och proletariat
mot bakgrunden av de
produktivkrafter, som raserat den feodala
samhällsordningen och som genom
sina tendenser till massutarmning
skapa förutsättningarna för
proletariatets resning. Manifestet
avslutas med den berömda
klasis-kampsklingande lösen:
”Proletärer i alla länder förenen eder! ”
Kommunite’t (lat.
commu’ni-tas, gemensamhet), studenthem,
härbärge, där studenter vid ett
universitet erhöllo gemensam
bostad (och ofta visst underhåll).
Dylika K. inrättades under
medeltiden, urspr. organiserade efter
mönstret av vissa munkordnar.
Särskilt talrika voro de i Paris,
där det mest ryktbara var
Sor-bonne (se d. o.). Där upprättades
sedan 1290-t. även svenska K.
Ett K. fanns även i Uppsala,
grundat av domprosten Andreas
And 1316. Av de många K., som
uppstodo, ha alla upphört efter
längre 1. kortare verksamhet utom
K. i Köpenhamn, grundat 1569
av Fredrik II, med bostad för 120
studenter. I understöd lämnas
numera c:a 900 kr. årligen till
var och en av över 200 studenter.
Kommutatio’n (lat.
commuta’-tio), ändring, utbyte. —
Kommu t a’ t o r, k o m m u t a t o r
-motor, se Elektriska
maskiner sp. 864 och 879. -—
K o m m u t e’ r a, kasta om
riktningen på en elektrisk ström.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
