Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konjunktiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099
Konkarongen—Konkrement
1100
”fredskrisen”, berodde till
väsentlig del på det mycket starka
prisfallet i dessa länder. Från vissa
håll göres gällande, att det är
möjligt att genom prisstegring
framkalla högkonjunktur, genom
prinssänkning lågkonjunktur. —
Jfr Penningväsen.
Konkaro’ngen (av oviss
härledning), vanl. hela K., ”hela
bunten”, alltsammans, alla.
Konka’v (av lat. co’ncavus,
urholkad) är en yta, som är
buktad inåt. Motsatsen är k o n v e x
(lat. conve’xus, välvd). — K o n
-kavkonvex, Konvexkon-k a v, se Lins.
Konklav (ital. concla/ve,
stängt rum) kallas det till
påveval församlade kardinalkollegiet,
emedan valet (alltifrån 1200-t.)
förrättas i ett från yttervärlden
noggrant avstängt rum, numera
Sixtinska kapellet i Vatikanen.
K. sammanträder på 11 :e dagen
efter en påves död. För
valresultat fordras % majoritet.
Konklusio’n (lat. conclu’sio),
slutledning. — K o n k 1 u s i’ v,
som innehåller en slutledning.
Konkoi’d (av grek. ko’nke,
snäcka, och ei’dos, gestalt), den
kurva, som man får, då man från
skärningspunkten mellan en fast
linje och en rörlig linje, som går
genom en fast punkt, avsätter en
konstant längd längs den rörliga
linjen. K. har en gren på vardera
sidan om den fasta linjen.
Konkoppling, se F r i k
-tionskoppling sp. 685.
Konkorda’ns (lat.
concorda’n-tia, överensstämmelse). Teol.
En förteckning över alla ställen,
exempelvis i Bibeln, där samma
uttryck förekommer (ver b
aT-konkordans) 1. där
besläktade tankar möta (r e a’ 1 k o n
-kordans). — Geol. Se
Dis
kordans. -— Boktr. Se
Boktryckarkonst sp. 219.
Konkorda’t (av lat.
concor-da’ta, överenskomna, näml,
stycken), mellan statens och kyrkans
myndigheter träffade avtal, som
reglera deras inbördes
mellanha-vanden. Termen användes första
gången om de på
Konstanzkonci-liet (se d. o.) ingångna
överenskommelserna mellan kurian och
de företrädda nationerna om vissa
reformer. En besläktad term
brukas dock av samtida förf, redan
om det s. k. K. i Worms (se I n
-vestiturstriden sp. 1478).
Från senare tid märkes främst
Napoleons K. med påven 1801.
Konko’rdieboken (av lat.
con-co’rdia, endräkt), en 1580, efter
utarbetandet av
Konkordie-formeln (se d. o.), utgiven
samling av lutherska
bekännelseskrifter (näml, dels de
gammalkyrkliga: apostoliska,
nicensk-konstantinopolitanska och
atana-sianska trosbekännelserna, dels
de spec. lutherska: Augsburgska
bekännelsen och dess försvar,
Schmalkaldiska artiklarna,
Luthers båda katekeser och
Kon-kordieformeln). I Sverige påbjöds
K. först 1663, ss. rättesnöre för
präster och lärare, och åberopas
sedermera i 1686 års kyrkolag.
Konko’rdieformeln (av lat.
conco’rdia, endräkt), en till
biläggande av diverse strider inom
lutherska kyrkan 1577 utarbetad
och 1580 iKonkordieboken
(se d. o.) publicerad luthersk
bekännelseskrift. K. är av tämligen
doktrinär läggning och blev icke
den enande lösen, man hoppats
på. Bland medarbetarna voro
Chemnitz och Chytraeus.
Konkreme’nt (av lat.
concre’-scere, sammanväxa), stenbildning
i organismen (se Blås-, G all-,
N j u r - och Tarmsten), K.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
