Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsulent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1153
Konsulent—Kontaktelektricitet
1154
delns, industrins och sjöfartens
områden samt utföra vissa lokala
förvaltningsbestyr. Se Konsul 2.
Konsule’nt (av lat. consu’lere,
rådslå), fackutbildad person, som
meddelar råd och upplysningar.
— Såväl i offentlig tjänst som hos
enskilda institutioner och
föreningar finnas för olika ändamål
K. anställda, t. ex. biblioteks- och
föreläsnings-, fattigvårds-,
hem-och jordbrukskonsulenter m. fl.
Konsult (lat. consu’ltum), i
dagligt tal benämning på
konsultativt statsråd (se d. o.).
Konsultatio’n (av lat.
consul-ta’re, rådslå), rådplägning,
råd-frågning. Verb: k o n s u 11 e’ r a.
Konsultatfvt statsråd,
benämning å de tre statsråd, som
icke förestå departement.
Benämningen förekommer icke i
grundlagarna. Statsministern är
vanl. K.
Konsume’nt (av lat.
consu’-mere, förbruka), förbrukare (av
varor och tjänster); motsats:
producent. — K o n s u m e’ r a,
förbruka. — K o n s u m t i o’ n,
förbrukning; (direkt)
behovstillfredsställelse.
Konsumtionsföreningar, se
Kooperation.
Konsumtionsnyttigheter,
nyttigheter, som omedelbart tjäna
behovstillfredsställelse. Motsats:
kapitalföremål.
Konsumtio’nsskatt 1. f ö r
-brukningsskatt, skatt på
förbrukning av vissa artiklar. Med
direkt K. avses skatt, som
omedelbart erlägges av den, som
förbrukar den beskattade varan, med
indirekt K. den skatt, som i första
hand gäldas av annan person än
förbrukaren men indirekt drabbar
denne. Den indirekta K. plägar
uppdelas i produktionsskatt,
monopol, transportskatt och skatt
på handel med förnödenheter.
Kont, se Ku n t.
Konta’gium (lat. conta’gium),
smitta. — K o n t a g i ö’ s,
smittsam.
Konta’kt (lat. conta’ctus),
beröring. — Elektrotekn. K.
föreligger, om elektriska ledare
beröra varandra så, att elektrisk
ström kan övergå emellan dem. K.
är god, om förbindningen medger
strömmens övergång utan större
motstånd än de strömförande
ledarna själva erbjuda samt om den
ej försämras genom strömmens
inverkan 1. genom ofta
uppkommande störande, yttre moment
(skak-ning o. d.). Fast K., t. ex. i
fort-sättningsskarvar och avgreningar,
åstadkommes genom svetsning,
lödning 1. förskruvning, rörlig
K., t. ex. i pådragningsmotstånd
och borstar, nästan uteslutande
genom fjädertryck. Genom dålig
K. i elektriska förbindningsställen
uppstår mången gång
Ijusbågs-bildning, som kan åstadkomma
eldsvådor, vilka ofta felaktigt
tillskrivas kortslutning.
Kontaktelektricitet 1. g a 1 v a
-nisk elektricitet, genom
beröring mellan olika ledare
uppkommen elektricitet. K. mellan
ledare av första och andra
ordningen (se Elektriska
ledare) är källan till galvaniska
elements spänning. Även vid be^
röring mellan olika ledare av
första ordningen förekommer K.
Metallerna kunna ordnas i en
Voltas spänningsserie,
så att varje metall blir positiv vid
beröring med en efterföljande,
negativ vid beröring med en
föregående metall. Spänningen är
oberoende av om metallerna beröra
varandra direkt L under
inskjutande av en tredje metall
(Voltas spänningslag).
Emellertid beror K. i hög grad på
metallens ytbeskaffenhet m. m.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
37. — L e x. VI. Tr. 15. 6. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
