Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korrodera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Korsa—Korsfästelse
1232
Korsblomma.
Veter. K. L k r u p p a,
kropps-parti hos större husdjur, för
vilket bäcken, korsben och de första
svanskotorna bilda underlaget. K.
bör vara långt, brett, något
sluttande bakåt samt fyrkantigt (i
det närmaste lika brett över
lårlederna som över
höftbensknölar-na). Äro höftbensknölarna
utstående och avståndet dem emellan
stort, säges djuret vara
pinn-h ö f t a t. Ett bakåt starkt
avsmalnande K. kallas spetsigt;
ett bakåtlutande sluttande 1.
stupande; ett framåtlutande
överbyggt; ett i mitten högt
och åt sidorna sluttande t a k
-formigt; ett kort, smalt,
stupande och kantigt åsnekors;
ett kort, smalt, stupande och
spetsigt svinkors; ett med
muskulaturen så starkt utvecklad, att
över kors- och svanskotor
uppkommer en fördjupning, kluvet.
Korsa, se Ärftlighetslära.
Ko’rsakovs sjukdom, se S i n
-nessjukdomar.
Korsa’r (ital. corsaro, av
cor-sa, språng), kapare, sjörövare;
kaparf artyg.
Korsband, se Postväsen.
Korsbefruktning, se P o 1
lina t i o n.
Korsben, se Bäcken.
Korsberga. 1. Socken i Jönköp.
1., jämte Lemnhult och Södra
Sol-berga pastorat i Växjö stift. 1,405
inv. — 2. Socken i Skarab. 1.,
jämte Fröjered och Fridene pastorat
i Skara stift. 980 inv.
Korsblomma, en inom den
gotiska stilen använd
krönprydnad för gavelspetsar och spiror,
vanl. bestående av en mittstängel,
från vilken fyra korsformigt
ställda blad utgå.
Korsblommiga växter, se
Cruciferae.
Ko’rschelt, Eugen, f. 1858,
tysk zoolog, prof, i Marburg
1893. Mest känd för sina studier
av lägre djurs utveckling och
arbetet Lelirbuch der
vergleichen-den Entwickelungsgeschichte der
wirbellosen Tiere (1890—1910),
utgivet tills, med Karl H e i
-der, f. 1856, prof, i zoologi i
Berlin. K. redigerar sedan 1904
Zoologischer Anzeiger.
Korse’tt (fr. corset), snörliv,
med vertikala fjädrar av metall 1.
”fiskben” och med 1. utan
snöranordning försett kvinnligt
underplagg.
Korsfana, kristen symbol,
bestående av en vit fana 1. vimpel
med ett rött kors i mitten, fästad
vid korskrönt stång. Den
upp-ståndne Kristus, Johannes
döpa-ren och lammet (A’gnus De’i)
avbildas ofta med K. Jfr L a b a
-rum.
Korsfarare, deltagare i
korståg.
Korsfästelse förekom urspr.
i Orienten, särskilt hos
assyrierna, och upptogs av Alexander
den store och av romarna. De
senare använde i allm. K. ss.
dödsstraff för slavar och förrädare,
vilka spikades antingen på en rak
p?le 1. på en T-formad 1.
kors-formad ställning (jfr Kors). K.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
