Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsförhör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235
Korslamhet—Korsriddare
1236
Mindre korsnäbb. Längd 17—19 cm.
Hona.
plan har formen av ett grekiskt
kors. Jfr Centralkyrka.
Korslamhet, k o r s f ö r 1 a m
-ning, lamslag, hos häst
uppträdande förlamning av bakdelen.
K. drabbar framför allt tyngre
djur av kallblodig ras, vilka efter
några dagars vila med full
foder-ranson åter insättas i strängt
arbete. Sjukdomen inträder, sedan
hästen arbetat någon 1. några
timmar, och börjar med osäker gång,
svettning och oro, varpå djuret
faller omkull och bakdelen blir
förlamad; urinen låtes med
svårighet och blir blodfärgad
(blodpinkning). —
Behandling-. hästen fraktas till närmaste
stall, beredes en mjuk ströbädd,
frotteras med halmviskor, förses
med täcke, ingives avföringsmedel
samt utfodras försiktigt. I
lindriga fall kan hälsa återvinnas
efter några timmar. Kan hästen
efter 3 dygn ej resa sig, finns föga
hopp om hans tillfrisknande.
Sjukdomen förebygges, om man
under viloperioderna motionerar
hästen dagligen, ventilerar stallet
flitigt samt utfodrar sparsamt.
Korsmässa, i äldre svenska
almanackan (intill 1901) namn
på två dagar: 3 maj och 14 sept.
Den senare (från mitten av 300-t.)
var urspr. årsdagen av
invigning
en av Konstantins passions- och
uppståndelsekyrkor i Jerusalem,
med vilken emellertid också snart
förbands minnet av korsets
föregivna återfinnande genom
kejsar-modern Helena. Till Rom kom den
på 600-t. Andra västerländska
kyrkor förläde denna korsfest till
3 maj, vilket sedan blivit det
vanliga, då såväl östern som Västern
omformat 14 sept. (som alltjämt
i grekisk-ortodoxa kyrkan är den
enda och stora korsfesten) till ett
minne av det genom kejsar
Hera-kleios från perserna återerövrade
korsets uppresande på Golgata.
Korsning. Biol.
SeÄrftlig-hetslära. — Handelst. Se
Ch eck sp. 1223.
Korsnäbbar, Lo’xia, ett släkte
Finkfåglar, hos vilka
näbb-spetsarna korsa varandra.
Stjärten är kluven, tarserna kortare än
mellantån med klo. N. halvklotets
tempererade delar i barrskogar.
Leva av barrträdsfrön, insekter
m. m. Strykfåglar. Hos större
K., Loxia pityopsi’ttaous, är
undernäbbens längd lika med
näbbrotens höjd. Hanen har mer 1.
mindre röd fjäderdräkt med
svartbruna vingar och stjärt. Honan är
ovan grönaktig, under ljusare
grågrön. Längd 18—20 cm. Ägg
3—4, vita 1. ljusgröna, fläckiga.
— Mindre K., Loxia
curvi-ro’stra, liknar föreg. Underkäkens
längd överstiger näbbrotens höjd.
— Bägge arterna häcka i Sverige.
Korsnäs sågverks a. b.,
Bomhus, grundat 1891, driver
sågverksrörelse vid Bomhus nära
Gävle (Kastets sågverk och
Korsnäs hyvleri) samt vid
Korsnäs i Falu landsförsamling,
Kop-parb. L; dessutom äger K.
Korsnäs sulfit- och
sulfatcellulosa-fabriker (Karskär vid Bomhus).
Korsriddare, i korstågen
deltagande riddare.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
