Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsrygg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1237
Korsrygg—Korståg
1238
Korsrygg, ryggpartiet strax
ovanför kor sbenet (se B ä c k e n).
Korsspindel, Ara’neus
(Epei’-ra) diadema’tus, en art
Spindlar med vita fläckar i form av
ett kors på den grå- 1. rödbruna
bakkroppens översida. Honan,
som är större än hanen, blir c:a
1,5 cm. lång. K. spinner ett stort,
vertikalt uppspänt nät av radiära
trådar, förbundna med en
spiral-formad, klibbig fångsttråd.
Allmän i Sverige, även inomhus.
Korsstygn, stygn, som bilda
små kors, sys efter tygets trådar
antingen så, att detta helt täckes,
varvid flerfärgat garn och
stra-maljtyg användas, 1. så, att det
sydda ornamentet avtecknar sig
mot tyget. Tillsammans med K.
användes ofta tvistsöm,
vilken mycket liknar K.
Korstavla,
lantmäteriinstru-ment för utsättande av räta
vinklar. K. består av en stake, som
nedsättes i jorden, och ett mot
staken vinkelrätt, rätvinkligt
kors med syftskåror i armarna.
Korstecken, ett med handen
tecknat kors, var en redan på
200-t. i de kristna församlingarna
gängse sed. K. ansågs mycket
snart ss. det säkraste skyddet mot
alla onda makter. Än i dag är det
i rikligt bruk såväl i grekiska som
i romerska kyrkan. I de
evangeliska kyrkorna har det flerstädes
bibehållits 1. ånyo införts.
Korståg, medeltida kristna
krigståg, urspr. för att återerövra
den heliga graven från
muhammedanerna, senare också för att
omvända kyrkans fiender i allm.,
kättare och hedniska folk (jfr de
svenska K. till Finland, se d. o.
sp. 1583). — Då seldjukerna
hotade östromerska rikets tillvaro
och försvårade de sedan 300-t.
pågående pilgrimsfärderna till det
heliga landet, hade påven Grego-
Korsstygn.
rius VII, med anledning av
östromerske kejsarens bön om hjälp,
1074 manat det kristna
Västerlandet att skydda Öst-Rom; den
kristna hären skulle sedan draga
in i det från de otrogna befriade
Jerusalem. Striden med kejsaren
hindrade Gregorius att fullfölja
dessa planer. De återupptogos på
synoden i Piacenza 1095 och på
konciliet i Clermont s. å., då
påven Urban II vädjade till den
mystiskt-asketiska stämningen.
Nu gällde det mindre att
understödja östromerske kejsaren än
att återupprätta de kristnas
välde över det heliga landet.
Andliga, riddare och borgare
trädde fram för att på den högra
skuldran fästa det röda kors,
som gav rörelsen dess namn. —
Första körståget 1096—99.
Genom talrika predikanter, bl. a.
Peter av Amiens, påverkades
också de lägre folkklasserna, särskilt
den under livegenskapens ok
suckande allmogen. Under stora
svårigheter banade sig våren 1096
tiotusentals bönder och småfolk
från Frankrike och Tyskland väg
mot östern under ledning av bl. a.
Peter av Amiens och riddaren
Valter Senzavehor. De drogo fram
under plundringar och
judemassakrer samt stötte ofta på mot-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
