Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korståg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1243 Korstågsrörelsen—Kortspel 1244
den rent prästerliga. Den nya
bildningen förtog den
mystiskt-asketiska stämning, som en gång
framför allt befordrat K., och
därmed försvann lusten för nya
K. Om påverkan på den
europeiska odlingen särskilt i
materiellt hänseende vittna ännu flera
arabiska låneord från
korstågs-tiden (t. ex. soffa, aprikos).
Korstågsrörelsen, se
Ungkyrkliga rörelsen.
Korsvirkeshus, i
fackverkstek-nik (se Fackverk) uppförd
byggnad, där mellanrummen
mellan de korslagda träbjälkarna
utfyllts med tegel 1. lerklining. K.,
som voro allmänna under
medeltiden och renässansen i hela
Europa, förekomma i Sverige
särskilt i Skåne. Se ill. till Bostad
sp. 390.
Korså, järnbruk med
lanca-shiresmedja, vällugnar och
hammare i Sundborns skn, Kopparb.
1. Bruket privilegierat 1836. Äg.
sedan 1838 av Stora
Kopparbergs bergslags a. b.
Korsångare, äldre benämning
för körsångare, särskilt medlem
av opera- 1. kyrkokör.
Korsö’r, stad i Sorö amt, v.
Själland, Danmark, vid Stora
Belt. Ångfärja till Fyn. God
hamn. K. är en gammal plats, stad
1425. 10,000 inv.
Korsört, se S e n e c i o.
Kort, se Kortspel.
Korta papper, se Växel.
Korta parlamentet, se E n g
-1 a n d sp. 1076.
Korta varor (ty. kurze
Wa-ren), i handeln benämning på en
mängd smärre nödvändighets- 1.
lyxvaror av olika slag, vilka
säljas stycke- 1. dussinvis.
Kortbrev, se Postväsen.
Korthornsboskap, se
Nötkreatur.
Korton, se K a m m a r t o n.
Kortrijk [kå’rtrejk], se
C o u r t r a i.
Kortskallighet, detsamma som
b r a k y c e f a 1 i’. Jfr
Breddindex och Kranium.
Kortskott, kort - 1.
dvärggrenar, korta, ogrenade skott
hos många träd och buskar, i
motsats mot långskott 1.
långgrenar, som äro långa och vanl.
förgrenade. K. falla vanl. av efter
få år. Hit höra t. ex. de K., som
bära barr hos tall och lärkträd,
och de, som bära blommor hos
våra fruktträd.
Kortskrift, se Stenograf i.
Kortslutning, se Elektrisk
kortslutning.
Kortslutsrotor, se
Elektriska maskiner sp. 877.
Kortspel, gemensamt namn på
en mängd spel med spelkort av
olika ålder och karaktär. K.
härstammar från Orienten, men dess
egentliga ursprung är höljt i
dunkel. Man har sökt det i Egypten
och därvid stött sig bl. a. på att
de tre damerna i äldre lekar burit
de egyptiska namnen Berenice,
Arsinoè och Cleopatra. Indiska
spelkort finnas bevarade från
omkr. 1000 år tillbaka, och i Kina
och Japan har man tidigt
utformat regler för K. Till Europa
spreds det med korsfarare, men
det kan ej säkert spåras där
tidigare än i slutet av 1300-t., då det
emellertid redan hade sådan
spridning, att en lag mot spelraseriet
utfärdades i Paris 1397 och en
synod i Långres 1404 förbjöd
präster och munkar att spela kort.
Till Spanien, där K. fick en
jämförelsevis självständig utveckling,
hade det möjligen tidigare införts
genom morérna. Ss. K:s
skyddspatron framstår S:t Antonius
K o r t m å 1 a r e, en tydligtvis
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
