Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koschenill ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
Kosmopolit—Kosta järnväg
1256
Lajos Kossuth.
kosmogoni opererar K. med rent
naturliga förklaringsprinciper och
bär därmed vetenskaplig prägel.
Kosmopoli’t (av grek, ko’smos,
värld, och poli’tes, medborgare),
världsmedborgare; person, som
genom sitt liv 1. sin verksamhet i
viss grad utplånat sin
ursprungliga nationalitet; djur 1. växt,
som förekommer över hela
världen. Adj.: kos m opol i’tis k.
—■ Kosmopolit i’sm,
världsborgaranda, en åsikt, som ogillar
ett uteslutande intresse för det
egna landet och betonar
strävandena för hela mänsklighetens
bästa.
Ko’smos, se Kosmisk.
Ko’smos, av Svenska
fysikersamfundet sedan 1921 utgiven
årsskrift, innehållande fysiska
uppsatser.
Kosmäre, se Medicago.
Koso, se K u s s o.
Ko’sovo po’lje,
Trastfältet, högslätt i Makedonien, s.
Jugoslavien. Bland de många
drabbningarna på K. märkas den
turkiska segern 1389, som
till
intetgjorde det gammalserbiska
riket, och v. Mackensens seger
1915, varigenom serbiska armén
led ett avgörande nederlag.
Ko’ssel, Albrecht, f. 1853,
tysk fysiolog, prof, i Marburg
1892, i Heidelberg 1901, har
utfört grundläggande
undersökningar över cellkärnornas kemi, spec.
med hänsyn till deras basiska
äggviteämnen och nukleinsyrornas
basiska beståndsdelar. Erhöll
1910 års Nobelpris i fysiologi och
medicin.
Kossi’nna, Gustaf, f. 1858,
tysk arkeolog, 1902 prof, i Berlin.
Särskilt kända äro K: s försök att
på arkeologisk väg utreda de olika
germanska stammarnas indelning
och vandringar.
Kossuth [kå’sjot]. 1. Lajos
(Ludvig) K., f. 1802, d. 1894,
ungersk frihetskämpe. K., som
fört en häftig kampanj för
Ungerns nationella krav och
därför en tid varit fängslad, blev
1847 led. av riksdagen, spelade ss.
ledare av självständighetspartiet
en avgörande roll under
revolutionen 1848—49 och fortsatte
efter upprorets krossande från
utlandet sin kampanj. -— 2. F e
-rencz (Frans) K., f. 1841, d.
1914, den föreg:s son. 1895
invald i parlamentet, blev K. ordf,
för oavhängighetspartiet och
till-lämpade i sin kamp för sitt partis
krav en hänsynslös
obstruktions-taktik. Efter en betydande
valseger 1905 var K. 1906—10
handelsminister i Wekerles
koali-tionsministär.
Kosta [ko’s-], Sveriges största
glasbruk, i Ekeberga skn, Kronob.
1. Äg. a. b. K. glasbruk, grundat
1894. Jfr Glaskonst sp. 1302.
Kosta järnväg (Kosta J.), en
29,7 km. lång järnväg från
Må-lerås till Lessebo station vid
Karlskrona—Växjö järnväg.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
