Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosterbåt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1257
Kosterbåt—Koturn
1258
Spårvidd 0,600 m. I sin helhet
öppnad för trafik 1899. Äg. Kosta
nya järnvägs a. b.
Kosterbåt, se Segelfartyg.
Kosteröarna, ögrupp i
Bohuslän, utanför Strömstad. Största
öarna äro Nord- och Sydkoster. K.
äro delar av en horst och
begränsas i ö. av Koster fjorden, som
bildats genom förkastning och på
en lång sträcka är över 200 m.
djup. K. äro geologiskt och
botaniskt intressanta.
Kostomarov [kastarna’-], N
i-kolaj Ivanovitj, f. 1817,
d. 1885, rysk historiker, prof, i
Petersburg. K. skrev vittra
skrifter på ukrainska samt ryska
historiska och kulturhistoriska
verk, bl. a. en översikt av
storryska folkens husliga liv och
seder under 1500- och 1600-t.
(1859).
Kostroma [kastrama’]. 1.
Guvernement i mell. Ryssland,
vid Volga. Stora skogar.
Befolkningen utgöres av storryssar,
tjeremiser och tatarer. Skogsbruk,
åkerbruk, hemslöjd,
fabriksindustri. 830,000 inv. — 2. Huvudstad
i K. 1 vid Volga. K. har en mängd
kyrkor och kloster, däribland
katedralen från 1239. Handel med
jordbruks- och skogsprodukter
samt metallvaror. 60,000 inv.
Kosty’m (fr. costume, av lat.
consuetu’dö, vana), dräkt, särskilt
maskeraddräkt; en omgång
herrkläder (rock, väst och byxor). —
Kostymhistoria,
dräkthistoria.
Kosvamp, se Rör soppar.
Kota. Anat. Se Ryggrad. -—
Veter. Den del av husdjurens
extremiteter, som ligger mellan
kotleden [leden mellan skenbenet
(i veterinär bet.) och översta
benet i tån, kotbenet] och hoven
(klöven). K. bör ha samma
riktning som främre
hov-(klöv-)väg
gen. Ädla hästar ha längre K. än
arbetshästar. Svaghet i senorna
orsakar, att K. vid nedtrampning
intager mer 1. mindre horisontell
ställning (blöt K., hästen
”trampar igenom”). Förkortning
av böjsenorna ger K. vertikal
riktning (stel 1. rak K.).
Skjuter kotledens främre kant
över kronan (se Hov), säges
hästen ”kota över”. K: s bakre
yta kallas k a r 1 e d.
Kotah [kåo-]. 1. Brittisk
skyddsstat i Rajputana, Indien.
Jordbruket producerar vete och
hirs. 14,722 kvkm. 630,000 inv. -—
2. Huvudstad i K. 1. 50,000 inv.
Kotiljo’ng (fr. cotillon,
underkjol), urspr. en fransk
sällskapsdans, varmed baler brukade
avslutas. Numera benämning på dans,
till vilken man bjuder upp genom
att överlämna utdelade
”kotil-jongsmärken”, t. ex. blommor 1.
lustiga prydnadsföremål.
Ko’tka, stad i Viborgs 1.,
Finland, på en ö i utloppet av
Kym-mene älv. Viktig handelsplats,
sågverk, utskeppningsort för
Ta-vastlands trävaror. 12,500 inv.
Kotkropp, se Ryggrad.
Kotle’tt (fr. cotelette, av cöte,
revben), köttstycke, utskuret på
ömse sidor om ryggraden av kalv,
får 1. svin. Även maträtt,
bestående av stekta skivor av dylikt
köttstycke.
Kotlettfisk, se H a v k a 11.
Koträd, se Brosimum.
Kotte, se Blomställning
sp. 122.
Kottepalmer, se C y c a d a
-c e a e.
Kotteri’ (fr. coterie, urspr.
bönder, som tillsammans
arrenderade ett gods), slutet sällskap 1.
klick av personer med vissa
gemensamma intressen (ofta för
”inbördes beundran”).
Kotu’rn (grek. ko’tornos), hög
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
