Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosterbåt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1259
Kotyledon—Kowno
1260
jaktstövel med tjocka sulor;
fotbeklädnad med höga sulor, som
enl. traditionen Aiskylos skall ha
infört för de tragiska
skådespelarna för att ge de uppträdande
ståtligare utseende. Då K.
användes endast inom tragedin,
brukades ordet ibland figurligt om
denna. Se ill. till Teater.
Kotyledo’n (av grek,
kotyle-do’n, hjärtblad). Anat. Se M
o-derkaka. — Bot. Se Frö sp. 759.
v. Kotzebue [kå’tsebo]. 1.
August v. K., f. 1761, d. 1819,
tysk författare, skrev
sentimentala dramer med borgerliga
ämnen (bl. a. Menschenhass und
Reue, 1789), vilka även i Sverige
långt in på 1800-t. hörde till
teatrarnas stående repertoar. K., som
var anställd i rysk tjänst och
ansågs gå den ryska absolutismens
ärenden, mördades av en fanatisk
student. — 2. Otto v. K., f. 1787,
d. 1846, den föreg:s son, rysk
sjöofficer. K. företog flera
världsom-seglingar och undersökte särskilt
Stilla havets ö. kust i syfte att
finna en genomfart till Atlanten.
Upptäckte Kotzebues sund,
en bukt på Alaskas n.v. kust.
Kovale’vskij. 1. Aleksandr
K., f. 1840, d. 1901, rysk zoolog,
prof, vid univ. i Petersburg.
Utförde flera betydelsefulla
embryologiska undersökningar bl. a. av
manteldjur och lansettfisken. — 2.
S o n j a K. (ry.
SofijaVasi-1 i e v n a Kovalevskaja), f.
1850, d. 1891, den föreg:s
svägerska, matematiker, prof, vid
Stockholms högskola 1884. K.,
vilken även verkade som
skönlitterär författarinna, spelade en
framträdande roll i 1880-t:s
litterära Stockholmsliv. Av K: s
matematiska arbeten märkas
avhandlingar om partiella
differentialekvationer och om en kropps
rotation kring en fast punkt.
Kovall, se Melampyrum.
Kovare’smien, K o v a r e’ s m,
medeltida muhammedanskt rike
med centrum s. om Aralsjön. En
självständig stat uppkom här
genom att seldjukernas ståthållare
under förra hälften av 1100-t.
upphävde sig till oberoende sjaher
och alltmer utvidgade sitt välde,
som under Muhammed III (1200
—1220) sträckte sig från Tigris i
v. till Indus i ö. och var både
andligt och materiellt ledande
inom islam. Planer på vidare
erövringar åt ö. stäcktes emellertid av
Djingis khan (se d. o.), vilken av
våldsdåd mot sina sändebud till
K. föranleddes att under
ödeläggande härjningar erövra hela
riket 1219—21. Av befolkningen
begav sig en del i förvildade
horder ut på krigarstråt och intogo
1244 Jerusalem.
Koweit, arabiskt sultanat vid
n.v. hörnet av Persiska viken.
Under britt, kontroll.
Utgångspunkt för pärlfisket vid
Bahrein-öarna. 50,000 inv., utom beduiner.
Ko’wel, stad i dep. Wolyn,
Polen. Järnvägsknut. 21,000 inv.
— Med slaget vid K. brukar
betecknas det skede av Brussilovs
stora sommaroffensiv 1916, då han
från slutet av juli sökte bryta
igenom centralmaktsfronten s. om
Pripetträsken i riktning mot K.
Ko wno, lit. Kaunas,
huvudstad i Litauen, vid Wolijus’
inflöde i Njemen. Talrika kyrkor
och kloster; flera högre
undervisningsanstalter, däribland
universitet. Industri och betydande
handel. 90,000 inv. — K. var
betydande redan under medeltiden
men gick för en tid tillbaka under
Napoleonskrigen. K:s starka
befästningar utgjorde en
stödjepunkt för de ryska operationerna
under världskrigets första skede.
K. stormades aug. 1915 efter en
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
