Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krets ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1307
Kreusa—Kricka
1308
Kricka. Ilane i vårdräkt. Längd 36—39
cm.
i Svenska tändsticks a. b. sedan
1918. — 3. Henrik Kr eüge r
[kry-], f. 1882, civilingenjör,
1914 prof, i byggnadsteknik vid
Tekn. högskolan, ofta anlitad ss.
sakkunnig i byggnadstekniska och
brobyggnadsfrågor. K. har på
uppdrag av
Ingenjörsvetenskaps-akademin utfört banbrytande
undersökningar av
byggnadskon-struktioners värme- och
ljudisolerande förmåga samt klimatets
inverkan på olika fasadmaterial.
Kreu’sa, se A e n e a s.
Kreutzer [krå’jtser]. 1.
Ro-dolphe K., f. 1766, d. 1831,
fransk tonsättare och violinist;
av K:s talrika verk märkas
särskilt ännu för undervisningen
använda etyder för soloviolin. — 2.
Konradin K., f. 1780, d. 1849,
tysk tonsättare, känd numera
främst genom operan Nättlägret
i Granada (Sthlm 1860).
Kreuzer [krå’jtser], tyska och
österrikiska koppar- och
silvermynt med bilden av ett kors (ty.
Kreuz). K. ha intill senaste tid
förekommit som skiljemynt.
Kreuznach [krå’jtsnach], stad
i Rhenprovinsen, Preussen, vid
Rhens vänsterbiflod Nahe,
gammal plats med minnen från
romartiden. Industri, vintillverkning.
25,000 inv. Badort med mycket
besökta, kalla koksaltkällor,
kal
cium-, brom- och jodhaltiga.
Användas till drickkur och därpå
följande badkur med successiv
stegring i badens salthalt.
Kreuz-nachbad ges vid de flesta
badanstalter med konstgjort saltvatten.
Kreuzzeitung [-[krå’jtstsaj-tong],-] {+[krå’jtstsaj-
tong],+} eg. Neue preussiche
Zeitung, med ett (järn-)kors
(ty. Kreuz) som märke,
tysk-nationell tidning i Berlin,
grundad 1848, spec. organ för den
preussiska godsägaradeln.
Kreva’d (av fr. crever,
spränga, av lat. crepa’re, spraka),
i vidsträckt bemärkelse en
sprängladdad artilleriprojektils
sönderspringande antingen i
luften 1. vid 1. efter nedslag mot
marken. I inskränkt bemärkelse
betecknar K. sönderspringandet av
icke med brisant sprängämne
laddad projektil till skillnad från
b r i s a’ d, då projektilen har
sistnämnda laddning. Verb: k r e
-v e’ r a 1. k r e p e’ r a.
Kri, understa delen av
förstäven å ett fartyg.
Kri’a (grek. krei’a, nytta),
betecknade i antikens skolspråk
stycken ur de lästa författarna,
som ansågos nyttiga för
tillämpning i livet, ss. sentenser m. m.
Dessa fingo ofta utgöra ämne för
övningsuppgifter; härav bet.
skriftligt prov.
Kricka, A’nas ere’cea, en art
av Gräsandsläktet. Hanen
i vårdräkt: huvud och hals
rödbruna med mörkgrönt, vitkantat
band genom ögat, strupen svart,
framryggen och sidorna vattrade i
svart och vitt, bakryggen mörkt
gråbrun, krävtrakten rostgul,
svartfläckig och buken gulvit.
Vingspegeln glänsande grön,
framtill med vit, upp- och nedtill med
svart infattning. Sommartid lik
honan, som är spräcklig i svart
och rostbrunt, under vit. Europa,
Ord. som ej återfinnas under K. torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
