Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kricket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1311
Kriget 1866
1312
kriget, som från de allierades
sida åsyftade centralmakternas
fullständiga ekonomiska
isolering, upprättades med
genomförd konsekvens ett system, som
åtminstone vid slutet av kriget
i det stora hela även
praktiskt omöjliggjorde för de
neutralas undersåtar att upprätthålla
sina legitima handelsförbindelser
med de allierades fiender (se
Världskriget). — Den
moderna folkrätten har uppställt
den allmänna huvudregeln, att
privategendom i lantkrig ej kan
göras till krigsbyte frånsett vissa
undantag och i de tillfällen, då
det med hänsyn till K:s behov är
oundgängligen nödvändigt. Detta
avser ej det fall, då ett område
är militärt ockuperat, då den
ockuperande armén anses äga
rätt utkräva tull, skatter och
andra avgifter. Med avseende å
sjökriget är privategendomen
däremot ej principiellt skyddad.
Under sådana K. har man ansett det
väsentliga vara att ödelägga
motståndarens handel och sjöfart
genom uppbringande av fientliga
handelsfartyg samt neutrala
fartyg, som antagas föra fientligt
gods (se Uppbringning,
Kontraband och
Prisdomstol). De rättsregler, som
uppbyggts på sjökrigets reglering,
blevo under världskriget i
huvudsak åsidosatta (se
Världskriget). — K : s upphörande
sker dels genom stillestånd av
tillfällig art dels genom ett
fredsslut. Befogenheten att ingå
stillestånd tillkommer högste militäre
befälhavaren; rätten att ingå
fredsslut tillkommer
vederbörande staters regeringar. — Om K.,
som enl. N. F:s förbundsakt anses
tillåtna, se Nationernas
Förbund. — Mil. K:s militära
ändamål är att betvinga fiendens
försvarskraft, i första hand
genom att tillintetgöra hans rörliga
stridskrafter. Efter verkställd
mobilisering (sed. o.)
sammandragas stridskrafterna
(fält-hären) enl. uppgjorda
operationsplaner (strategisk
uppmarsch). Därefter följa
operationerna, som utgöra
förberedelser till den
kraftmätning med fiendens stridskrafter,
vilken äger rum i fältslaget.
Vissa K. ha redan genom första
fältslaget blivit avgjorda, i andra
fall ha operationerna fortgått
med nya kraftmätningar.
Antingen fortsättes K. i öppna fältet,
fältkrig, 1. övergår det,
särskilt då motståndarna äro ung.
jämnstarka, till strider om
ställningar, ställningskrig
(se d. o.), då avgörandet kan falla
genom 1. utan förnyad
kraftmätning på grund av att ena partens
försvarskraft genom landets
blockad, stora förluster under lång
tid 1. dyl. blivit bruten. K. utgör
ofta en kombinering av
lantkrig och sjökrig, i vissa fall
förekommer enbart sjökrig. K:s
politiska ändamål begränsar ofta
de militära resultat, som vunnits
under krigets förlopp.
Kriget 1866, benämning på det
krig, som detta år utkämpades
mellan tvenne stora koalitioner
av tyska stater, med Preussen och
Österrike som huvudfiender samt
Italien som det förras
bundsförvant. Orsaken till kriget var
främst den sekelgamla rivaliteten
mellan Österrike och Preussen.
Bismarck (se d. o. sp. 1590)
arbetade pä att utesluta Österrike
ur Tyska förbundet, som skulle
reformeras under Preussens
ledning. Han bedrev underhandlingar
med såväl Italien, som
eftertraktade det österrikiska Venetien,
som med Napoleon III, vilken han
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
