Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krimgoter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1329
Krimgoter—Krimkriget
1330
ter och av greker, som från 600-t.
f. Kr. började anlägga kolonier på
halvön och benämnde den Tauris
1. Chersonesus taurica. Senare
behärskades K. från Rom och
Kon-stantinopel samt utsattes för
invasioner av bl. a. goter (se
Krimgoter), kasarer och
turkiska tatarer, varjämte
handels-kolonier anlades från Genua. På
1400-t. bildades på K. ett
självständigt khanrike, vilket
sedermera blev turkiskt lydrike. 1783
blev K. införlivat med Ryssland.
Fr. o. m. mars t. o. m. nov. 1920
var K. de Wrangelska vita
arméernas operationsbas. 1921 erhöll
K. sin nuv. organisation.
Krimgoter, en del av den
östgotiska folkgrupp, vilken under
folkvandringstiden kommit till
Svarta havets nordkust men
därifrån fördrevs av hunnerna,
varvid de vid sidan av stråkvägen
boende K. kvarblevo isolerade.
Under östromerska rikets beskydd
bevarade de en viss
självständighet till på 1400-t. Deras språk,
krimgotiskan, fortlevde
möjligen in på 1600-t.
Kriminal-, 1. k r i m i n e’l 1
(av lat. crfmen, brott), som har
avseende på brottmål, brottmåls-.
— Kriminalantropologi,
se Kriminologi. —
Kriminalkemi, se
Rätts-kemi. —
Kriminallagstiftning, se
Strafflagstiftning. —
Kriminalpatient, se
Sinnessjukdomar. —
Kriminalpolitik, straffrättsvetenskap, som
har till uppgift att utforska de
lämpligaste medlen för
straffändamålets uppnående. —
Kriminalprocess, se
Straffprocess. —
Kriminalpsykologi, se
Kriminologi. — Kriminalrätt, se
Straffrätt. —
Kriminal
sociologi, se
Kriminologi. —
Kriminalstatistik, se Rättsstatistik.
Kriminalise’ra, genom lag göra
ett visst handlingssätt straffbart
och därigenom karaktärisera
förfarandet ss. brott. — Subst.:
kr i mi n al i s at i o’ n.
Kriminali’st, person med
vetenskaplig fackutbildning i fråga
om brottslighetens orsaker och
bekämpande.
Kriminalisti’k, forskningsgren,
som sammanställer och
undersöker vad som är av bet. för
brottens uppspårande och
fastställande.
Kriminalite’t, omfattningen av
brottslighet. Jfr
Rättsstatistik.
KrimineTI, se Kriminal-.
Kriminologi’ (av lat. crfmen,
brott, och grek. lo’gos, lära), den
gren av straffrättsvetenskapen,
som har till ändamål att utreda
brottslighetens orsaker. Den
plägar uppdelas i
kriminalantropologi och
kriminalsociologi. Den förras
uppgift är att fastställa
brottslighetens orsaker, i den mån de
äro att söka hos den enskilde
förbrytaren själv. En viktig gren av
denna vetenskap är
kriminalpsykologin, som söker
orsakerna i brottslingens själsliv 1.
avser den del av psykologin, som
behandlar brottsligheten.
Kriminalsociologins uppgift åter är att
fastställa brottslighetens orsaker,
i den mån de äro beroende på
sociala missförhållanden.
Krimkriget 1.
Orientaliska kriget fördes 1853—56
mellan Ryssland å ena sidan,
Turkiet, England, Frankrike och
Sardinien å den andra. Dess
främsta orsak var Rysslands energiska
återupptagande av sin
traditionel
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
