- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VI. Itrol-Kyrkofonden /
1339-1340

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1339

Kristall

1340

Fig. 14. Gips (t. h. enkel kristall, t. v.
tvilling).

ytantal. Hemimorfi’ innebär, att
formerna äro hemiedriska med
polar karaktär, d. v. s. med olika
utbildning i de båda ändarna av
en axel (fig. 12). Enantiomorfi’
förefinnes mellan former, vilka
förhålla sig till varandra, som
den ena handen till den andra. —
Inom varje systems holoedriska
klass finnas 7 olika ytformer.
Beteckningarna på dessa växla;
ytorna äro emellertid i stort sett
av tre slag (fig. 1) : ändytor 1.
pinakoider (a och c), som skära
endast en av kristallaxlarna,
prismaytor (m), som skära två
axlar, samt pyramidytor (u),
som skära flera axlar. Den
änd-yta, som skär vertikalaxeln kallas
basyta 1. basis (c). Allt efter den
högre 1. lägre graden av symmetri
i en klass kommer en yta att
motsvaras av en (i den holoedriska
klassen av triklina systemet) 1.
flera (i reguljära systemet ända
till 48) med densamma
likvärdiga. Bilda de likvärdiga ytorna
ett slutet rum, kunna de ensamma
begränsa en kristall. Så är t. ex.
fallet med alla ytorna i reguljära
systemet och med pyramidytorna
i alla system utom i de monoklina
och triklina. I allm. krävas dock
ytor av olika slag för
avgräns-ningen av en K., som i så fall
kallas kombinationsform (fig. 11,

12) i motsats till de enkla
kristallformerna, med endast en yta
och de ur denna härledda (fig. 2
—10). — Reguljära
systemets 7 holoedriska former äro:
Kuben 1. hexaedern (100), med 6
ytor (fig. 2) (indices ange en
yta, ur vilken alla de övriga
likvärdiga kunna härledas),
romb-dodekaedern (110), med 12 ytor
(fig. 3), oktaedern (111), med
8 ytor (fig. 4), tetrakishexaedern
(120) (fig. 5), triakisoktaedern
(221) (fig. 6) och
ikositetrae-dern (121) (fig. 7), med vardera
24 ytor samt hexakisoktaedern
(231), med 48 ytor (fig. 8).
Symmetrielementen äro desamma
i alla dessa former, näml.:
sym-metricentrum samt 3 fyrtaliga
symmetriaxlar parallella med
kubkanterna, 4 tretaliga
sammanfallande med
kubdiagonaler-na, 6 tvåtaliga parallella med
kubytornas diagonaler, 9
symme-triplan, 3 av dem parallella med
kubytorna och 6 halverande

Fig. 15. Röntgenstrålars reflektion i en
kristall, g,—g3 atomplan, P,—P2
primärstrålar, A—S sekundärstråle, y

glansvinkel.

Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/6/0680.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free