Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1341
Kristall
1342
vinklarna mellan dem. Till det
reguljära systemets hemiedriska
former höra bl. a. tetraedern (fig.
9) och pentagondodekaedern (fig.
10), den förra med oktaedern den
senare med tetrakishexaedern som
holoedrisk motsvarighet. — Det
tetragonala systemets
holoed-riska ytformer äro (fig. 1) : basis
(001), med 2 ytor, prisma av l:a
ordn. (110) och prisma av 2:a
ordn. (100), med vardera 4 ytor,
ditetragonalt prisma (120), med 8
ytor, bipyramid av 1 :a ordn.
(111) och bipyramid av 2:a ordn.
(101), med vardera 8 ytor samt
ditetragonal bipyramid (122) ,med
16 ytor. Symmetrielementen äro:
symmetricentrum, 1 fyrtalig samt
4 tvåtaliga symmetriaxlar, den
förra sammanfallande med
vertikalaxeln, de senare vinkelräta mot
denna, samt 5 symmetriplan, 1
vinkelrät mot och 4 genom den
fyrtaliga symmetriaxeln. — Inom
de övriga systemen uppträda
analoga former. Ofta benämnas ytor
efter en kristallaxel, med vilken
de äro parallella. Axlarna kallas
efter sin orientering vertikal-,
längs- och tväraxeln, de båda
senare i rombiska och triklina
systemen även kallade braky- (korta),
resp, makro- (långa) axeln och i
Fig. 16. Stensaltkristallens strukturform
(rymdgitter). Svart kula natriumatom,
vit kula kloratom.
Fig. 17. Stensaltgitter med
natrium-(Na) och kloratomerna (Cl) i deras
relativa storlek.
monoklina systemet klino-
(lutande), resp, orto- (räta) axeln.
Bra-kypinakoiden (100) och
makro-pinakoiden (010) inom rombiska
systemet bestå av vardera 2 ytor,
medan brakydomat (011)
(liggande prisma) och makrodomat (101)
bestå av vardera 4 ytor, antalet
betingat av symmetrielementen:
symmetricentrum, 3 tvåtaliga
symmetriaxlar vinkelräta mot
varandra samt 3 symmetriplan,
vardera genom två av axlarna. —
De 7 systemen äro mycket olika
starkt representerade inom
kristallvärlden. Mest företrädda äro
rombiska och monoklina, minst
triklina, hexagonala och
tetragonala systemen. Inom varje system
(utom i det trigonala, där den
skalenoedrisk-hemiedriska formen
är vanligast, t. ex. kalkspat)
falla de flesta K. på den
holoed-riska klassen. — K. kunna
uppträda enkla 1. i sammanväxningar,
som kunna vara oregelbundna 1.
regelbundna, i senare fallet
antingen parallellsammanväxning-ar 1. tvillingar, d. v. s.
symmetriska sammanväxningar.
Tvillingarna äro
penetrations-(ge-nomväænings-) tvillingar (fig.
13) 1. juxtapositions-(berörings-)
tvillingar (fig. 14). I tvilling-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
