Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristidslagstiftning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1367
Kristi kors-blomma—Kristina
1368
Apg. 1: 3 förlagd till 40 :e dagen
efter påsk, känd åtminstone från
senare delen av 300-t., i Sverige
alltjämt firad ss. helgdag.
Kristi kors-blomma, se
Passi f 1 o r a.
Kristi lekamens fest (i äldre
sv. Helga lekamens dag),
romersK-katolsk högtid till
förhärligande av Kristi närvaro i
det invigda nattvardsbrödet, firad
på torsdagen efter
Trefaldighets-söndag, infördes på framställning
av en visionär nunna 1246 av
biskopen i Liége och påbjöds 1264
av påven Urban V för hela
kyrkan. Från förra delen av 1300-t.
firas den även med en stor
procession efter mässan och har
alltmer utvecklats till romerska
kyrkans förnämsta fest. Ritualen
härrör från Thomas av Aquino.
Kristina. 1. Församling i
Jönköping (se d. o.). — 2. K. 1.
Christina, se Nya
Sverige.
Kristina, svenska drottningar.
1. Erik den heliges gemål,
dotterdotter till konung Inge d. y.
Levnadsår obekanta. —- 2. K. S t i g s
-dotter Hvide, Karl
Sver-kerssons andra gemål, Valdemar
I:s av Danmark systerdotter.
Levnadsår obekanta. — 3. K. av
Sachs en, f. 1461, d. 1521,
förmäldes 1478 ned Hans, då
tronföljare i Sverige, Danmark och
Norge. Hon ingrep 1501—02 i
unionsstriderna genom att söka
försvara Sthlm (se Hans),
vilket kostade henne halvtannat års
fångenskap. — 4. K. av H o 1
-stein-Gottorp, f. 1573, d.
1625, Karl IX :s andra gemål,
förmäld 1592. Hon bidrog mycket
till att ge hovet dess prägel av
stränghet och sparsamhet. Som
änka deltog hon i styrelsen som
den främsta i
förmyndarregeringen 1611 och hade sedan allt
fram
gent stort inflytande på sin son
Gustav II Adolf. Dessutom styrde
hon sitt livgeding samt den unge
Karl Filips hertigdöme. Den
se-nares ryska tronkandidatur
motarbetade hon i det längsta. Likaså
hindrade hon föreningen mellan
konungen och Ebba Brahe. — 5.
Gustav II Adolfs dotter, f. 1626,
d. 1689, drottning 1632—54, till
1644 omyndig, då styrelsen fördes
av en förmyndarregering under
Axel Oxenstiernas (se d. o.)
ledning. K. fick en rent manlig
uppfostran. Hon blev fysiskt härdad
och var särskilt en mycket
skicklig ryttarinna samt älskade
bokliga studier, särskilt språk,
litteratur och statsvetenskap;
däremot voro vanliga kvinnliga
intressen henne främmande. Hennes
begåvning och bildningsintressen
voro lysande, men hennes
karaktär var disharmonisk och
gåtfull; hon hade en utpräglad
härskarförmåga men var samtidigt
nyckfull och saknade pliktkänsla.
Hon tog i början livlig del i
regeringsbestyren och genomdrev
oftast sin vilja, även
gentemot Axel Oxenstierna, med
vilken hon småningom kom på
ganska spänd fot. I stället omgav
hon sig med yngre gunstlingar,
bl. a. M. G. De la Gardie och ett
par utlänningar, Pimentelli och
Bourdelot. K:s största intresse
var litteratur och konst. Hon
inkallade lärda män till sitt hov,
bl. a. Cartesius; däremot var hon
jämförelsevis likgiltig för den
inhemska lärda odlingen. Någon
självständig insats i vårt lands
politiska utveckling har hon
knappast gjort. Den yttre politiken
var framgångsrik. Genom freden
i Brömsebro, som avslutade kriget
mot Danmark 1643—45,
förvärvades Jämtland, Härjedalen,
Got-and och ösel samt Halland på 30
Ord, som ej återiinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
