Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristineberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1369
Kristineberg—Kristinehamn
1370
år. Westfaliska freden 1648 satte
gräns för Trettioåriga kriget (se
d. o.). Inåt var styrelsen mindre
lycklig. Med kronans ekonomiska
tillgångar bedrev K. ett
fördärvligt slöseri, i det hon till
gunstlingar och stormän bortförlänade
vida mer än företrädarna. Vid
K:s kröningsriksdag (1650)
stegrades spänningen mellan adel och
ofrälse till kris. K. sökte därvid
spela en medlande roll men vågade
ej öppet taga parti mot adeln.
Med dess hjälp ville hon skaffa
tronföljden åt sin kusin Karl
Gustav, och hon genomdrev också
sin avsikt (1649, 1650).
Småningom mognade hos henne beslutet
att övergå till katolicismen, för
vilken hon fattat sympatier av
estetiska skäl och till följd av
umgänge med utlänningar, bl. a.
jesuiter. Då hon som katolik ej
kunde stanna på Sveriges tron,
beslöt hon att abdikera, och trots
ivrigt motstånd av rådet
verkställde hon sitt uppsåt på en
riksdag i Uppsala 1654. Hon lämnade
omedelbart Sverige, övergick f. å.
i Innsbruck offentligen till
katolska trosbekännelsen samt
antog sedermera namnet Kristina
Alexandra. Hon bodde mest i Rom
men förde under många år ett
kringflackande liv. I början
hyllades den lysande renegaten
livligt i den katolska världen, men
hon förspillde snart sitt anseende
genom sina politiska hugskott, sin
dåliga hushållning samt det
upprörande mordet på
hovstallmästa-ren Monaldesco (se d. o.).
Hennes rådgivare och stöd blev
sedermera kardinal Azzolino (se d. o.),
för vilken K. synes ha hyst en
ömmare känsla. K. hade fått ett
rikligt underhåll från Sverige men
hade det oaktat ständigt trassliga
affärer. Ett par gånger (1660,
1667) besökte hon Sverige för att
bevaka sina ekonomiska intressen
men möttes med misstro och köld.
I utlandet levde K. huvudsaki.
för konsten och litteraturen. Hon
stiftade en litterär akademi,
Acca-demia Reale (jfr Italiensk
litteratur sp. 1654) samt
sysslade med alkemi och med
författarskap, bl. a. självbiografiska
anteckningar och filosofiska
betraktelser. Hennes storartade
bok-och konstsamlingar skingrades
efter hennes död. K. avled i
Pa-lazzo Corsini i Rom och
begravdes i Peterskyrkan, där en
gravvård är upprest över henne. Se
ill. till Beck och B o u r d o n.
Kristineberg. 1. Se
Fiske-b ä c k s k i 1. — 2. Se F
rimur e r i sp. 694.
Kristine församling. 1.
Församling i Falun. 9,630 inv. — 2.
Församling i Göteborg. 12,485 inv.
Kristinehamn, stad i
Värmland vid ån Varnans utlopp i
Vänern; bildar med Varnum ett
pastorat i Karlstads stift. 11,905
inv. — Kyrkan är byggd i
gotise-rande stil av K. G. Brunius på
1850-t. Realskola, högre
flickskola, praktisk skola, hospital
och hantverksskola för blinda.
God handel och livlig sjöfart
(särskilt trävaruexport).
Industrin hade 1922 30 arbetsställen
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
