Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristliga studentvärldsförbundet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1375
Kristofer—Kristologi
1376
semitisk. Det gäller särskilt
Österrikes ”kristligt-sociala parti”,
som under K. Lueger vann stort
anhang i småborgerliga kretsar
och ännu bildar ett mäktigt
katolskt-klerikalt parti. — I
Sverige stod Viktor Rydberg nära
Englands humana kristliga
socialister.
Kristofer (grek. Kristofo’ros,
Kristusbärare), den helige K.,
legendarisk helgongestalt med
vidsträckt dyrkan. K. skall ha
varit av jättesläkt och lidit
martyrdöden genom halshuggning.
En yngre (sannol. från 1100-t.
härrörande) form av legenden,
vilken anknyter till betydelsen av
hans namn, berättar om hur K.,
som ville tjäna den starkaste
herren, en gång under det han
bistod vägfarande vid en svår
flodövergång, också mötte
Kristus själv i gestalten av ett litet
barn, vars like i tyngd han aldrig
prövat. Denna form av legenden
blev mycket populär och är ofta
återgiven av medeltidens bildande
konst.
Kristofer, tre danska
konungar. Om de båda första se
Danmark sp. 53, om den siste se
Kristofer av Bayern.
Kristofer av Bayern, konung
av Sverige, Danmark och Norge,
f. 26 febr. 1418, d. 6 jan. 1448.
Efter sin avsatte morbroder Erik
av Pommern inkallades han 1439
till Danmark, hyllades efter Karl
Knutssons tillbakaträdande i
Sverige 1441 och i Norge f. å. I sina
handfästningar erkände han
rådsväldet i alla tre länderna och
fann sig fogligt i sin maktlöshet.
För folket var han en impopulär
främling, som tillädes ansvaret
för stormannaväldets hårdhet. I
Sverige fick han på grund av
de rådande nödåren heta
”barkakungen” och hans namn är
fram
för allt fästat vid en revision av
landslagen (se d. o.). Han kunde
ej infria sitt löfte att skaffa
svenskarna Gotland tillbaka från
Erik av Pommern. K. var gift
med Dorotea (se d. o.).
Kristofer, greve av Olderiburg,
f. 1504?, d. 1566, tysk kondottiär
och humanist, var lübeckarnas
anförare i Grevefejden (se d. o.).
Kristologi’ (av grek. Kristo’s,
Kristus, och lo’gos, lära), läran
om Jesu Kristi person. De
former, i vilka K. klätt sig, ha
växlat med olika tider (jfr
Kristendomen sp. 1349). Icke
heller har man alltid haft en utförd
1. genomtänkt K. För den äldsta
församlingen låg det närmast att
vid tolkningen av Jesu persons
betydelse anknyta till
Messiasbe-greppet (se M e s s i a s). De
första lärjungarna blevo genom
sina påskupplevelser förvissade
om att Jesus, som av sitt folks
ledare utlämnats till döden, av
Gud blivit levandegjord och
upphöjts till himmelsk Messias. En
slutsats av denna tro var, att han
snart skulle komma igen.
Möjligen har man också att i termen
Människosonen (se d. o.)
väsentl. se ett stycke av
urförsamlingens K. Ur tron på Jesus
ss. Messias framgingo försöken
att med hjälp av släktregister
ådagalägga Jesu härstamning
från David, hans födelse i
Davids-staden Betlehem och uppfyllelsen
i hans liv av bestämda profetiska
förutsägelser (så särskilt
Matteus’ evangelium). Däremot torde
näppeligen föreställningen om den
övernaturliga födelsen ha
uppkommit i Palestina. För Paulus
har Messiasbegreppet tydligen
spelat en avgörande roll vid
hans första beröring med
kristendomen och delvis även sedan. Ss.
synonym till ”Messias” har man
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
