Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristussymboler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1383 Kriterium—Kritisk 1384
mot magsyra och som mekaniskt
rengöringsmedel för tänderna.
Krite’rium (grek. krite’rion),
prövningsmedel. Fil. Problemet
om ett crite’rium ve’ri, en
prövo-sten för sanningen i våra
tankeakter, blev särskilt genom
stoikerna och deras motståndare, de
akademiska skeptikerna, ett
spörsmål, som sedan i många
gestaltningar återkommer i filosofins
historia, ss. hos Augustinus och
Cartesius. — Hästsport. Se
Derby.
Kritformationen, se K r i t
-perioden.
Kri’tias, f- omkr. 460, d. 403 f.
Kr., den ledande bland ”de trettio
tyrannerna” i Aten.
Kritici’sm, beteckning framför
allt för Kants kunskapsteori i
förhållande dels till dogmatism,
dels till skepticism.
Kriti’k (grek, kritike’),
granskning, bedömande. K. har i dagligt
tal ofta en negativ innebörd:
anmärkning, klander. — I vidare
mening är K. den verksamhet,
som har granskning och
bedömning (vetenskaplig, estetisk
o. s. v.) till mål. K:s ändamål
är att genom analys skilja det
värdefulla från det värdelösa, det
äkta från det oäkta etc. Med
hänsyn till föremålet för K. talar
man om t. ex. bibelkritik
(se d. o.), historisk K.,
undersökningen av de historiska
källornas pålitlighet, samt den
estetiska K., vilken indelas
i litteratur-, konst-, teater- och
musikkritik. — I äldre tider hade
den estetiska K. framför allt
karaktären av ett domslut,
varvid verket bedömdes med hänsyn
till dess överensstämmelse med
gällande smakläror och estetiska
åskådningar (jfr Poetik). I
samband med uppkomsten av en
på empirisk grund vilande
konst-och litteraturhistorisk forskning
(jfr Konsthistoria och
Litteraturhistoria) har
K. emellertid alltmer övergått
till att genom estetisk och
psykologisk analys av konstverket söka
förstå och förklara detta. På
grund av dessa beröringspunkter
med ä ena sidan de estetiska
teorierna, å andra sidan den
historiskt inriktade forskningen
kan gränsen mellan K. i en vidare
mening och dessa områden ofta
vara svävande. I sin mera
inskränkta betydelse av regelbundet
offentligt bedömande av aktuella
företeelser inom litteraturens*
konstens, teaterns och musikens
område har K. relativt sent
framträtt, främst i samband med den
moderna pressens utveckling. Den
äldsta och betydelsefullaste
grenen av den estetiska K. är
litteraturkritiken (se d. o.).
Konstkritiken grundlädes på 1700-t. av
Diderot, som i sina Salons gav
en kritisk kommentar till de på
Salongen i Paris utställda
konstverken. Teater- och musikkritiken
har, med enstaka undantag, först
utbildats på 1800-t. — K r i’ t i
-k e r, granskare. — K r i t i
-s e’ r a, granska, bedöma, klandra.
— K r i’ t i s k, benägen för 1.
utgörande K.; farlig, spännande.
Kri’tios, grekisk bildhuggare,
verksam omkr. 500 f. Kr., utförde
477 tills, med Ne s i ote s den
berömda gruppen av
tyrannmördarna Harmodios och
Aristogei-ton (se ill. till Harmodios),
som ersatte den ursprungliga, av
Antenor (se d. o.) utförda och av
Xerxes 480 bortförda gruppen.
Kritisk, se Kritik. —
Kritiska hastigheten, se [-Fortplantningshastig-het.-]
{+Fortplantningshastig-
het.+} — Kritisk
temperatur, Kritiskt tryck, se
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
