Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritperioden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1385
Kritperioden—Krocket
1386
Gaser. — Kritisk ålder,
se Klimakteriska år.
Kritperioden, den sista
perioden inom mesozoiska eran (se
Geokronologi); de under
K. bildade avlagringarna
benämnas kritsystemet
(-formationen) efter kritan (se d.
o.), som är utmärkande för t. ex.
s. Nord- och östersjöländerna.
Till systemet höra också andra
slags kalkstenar samt sandstenar
(t. ex. i Sachsiska Schweiz) m. fl.
sedimentbergarter. Kritsystemet
indelas i en äldre avdelning, med
serierna n e o k o m och g a u 11,
och en yngre, med serierna
c e n o m a n, turon, senon
och d a n i e n. Endast de två
sista finnas i Sverige (i Skåne).
K. hade ett varmt klimat, även på
höga breddgrader (rik fossil flora
av ädla lövträd på Grönland),
och havet utbredde sig över stora
delar av de nutida
kontinentområdena. — Växtvärlden
utmärktes framför allt av uppträdandet
av de äldsta kända
angiospermer-na, bl. a. Magnoliäceae och
hängeväxter, ss. poppel och ek.
Särskilt äldre K. uppvisar
ormbunkar och gymnospermer
(cyka-dofyter, Ginkgo, barrträd). —
Av däggdjur funnos endast ett
fåtal, tillhörande Multituberculata
m. fl. numera utdöda grupper. I
K. uppträdde tandfåglar jämte en
del mera moderna fågeltyper. Av
kräldjur funnos jämte krokodiler,
ödlor, ormar och sköldpaddor
även fisk-, flyg- och skräcködlor,
vilka senare dock utdogo vid K:s
slut. Stjärtgroddjur funnos i
äldre K. Fiskfaunan
överensstämde närmast med
jüraperio-dens; i den yngre K. blevo
benfiskar talrikare. Ammoniterna
utdogo.
Kritsystemet, se
Kritperioden.
Kritteckningsmanér,
detsamma som crayonmanér (se d. o.).
Krivi’tjer, ry. Krivitji, stor
slavisk folkstam, som under den
tidigare medeltiden bodde vid
Volga, Dnjepr, Düna och
Nje-men.
Kroase’ra (fr. croiser, av croix,
kors), korsa; para djur 1.
växter av olika raser 1. arter.
Kroa’ter. 1. Slaviskt folk, till
största delen bosatt inom
Kroa-tien-Slavonien. K. äro av samma
stam och tala samma språk
(ser-bokroatiska) som serberna men
äro romerska katoliker. Se vid.
Jugoslavien. — 2. Ett slags
irreguljärt kavalleri, huvudsaki.
under 1600-t., rekryterat från
Kroatien och Ungern.
Kroa’tien-SIavo’nien, provins
i Jugoslavien. 42,500 kvkm. 2,7
mill. inv. V. delen (Kroatien) är
ett bergland, ö. delen (Slavonien)
består till större delen av slätter
och kullar. Med undantag för
karstområdena i s.v. är landet
fruktbart. Huvudnäringar äro
åkerbruk (vete, majs),
boskapsskötsel (spec. svin) och
skogsbruk. Även vin och silke odlas.
Bergsbruket är av underordnad
betydelse, industrin i tillväxt. Av
befolkningen äro 62 % kroater,
25 % serber, 6 % tyskar, 3 %
magyarer. Nära % äro romerska
katoliker, % grekiska katoliker.
Huvudstad Agram (Zagreb). —
Om K:s historia se
Jugoslavien.
v. Krobatin, Alexander, f.
1849, frih., österrikisk-ungersk
fältmarskalk. K. var 1912—17
krigsminister, förde sedan
armébefäl på sydvästfronten och
bidrog bl. a. till segern vid
Capo-retto (se d. o.) 1917.
Kro’cket (fr. croquet),
sällskapsspel, som redan under
medeltiden spelades i England och
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
