Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kromföreningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1395
Kromosom—Krona
1396
Lombardiska kronan i Monza.
tre delbilder, vilka tillsammans
giva en bild i naturliga färger.
Kromoso’m (av grek. bro’ma,
färg, och so’ma, kropp), se Ce 11 sp.
1124 ff. och Ärf tlighetslär a.
Kromsyra, se
Kromföreningar. — Kr o m s y r e
-element, se Galvaniskt
element sp. 1033.
Kromy’lklorid, se
Krom-föreningar.
Krona (lat. coro’na, krans).
1. K. 1. blomkrona, se
Blomma sp. 116. — 2. Se H o v
sp. 950. — 3. Se A n k a r e. — 4.
Se L j u s r e d s k a p. — 5.
Ring-1. hjälmformad huvudprydnad,
merendels av ädel metall och rikt
utstyrd samt ofta försedd med
spetsar (s. k. spiror), blad och
överböjda byglar. K. bäres
numera endast vid mycket
högtidliga tillfällen av ett fåtal
suveräner och av pärerna i England
samt av brudar (se Bröllop
sp. 716). Ang. den heraldiska K.
se H e r a 1 d i k. — K. som
utmärkelsetecken för härskare är
urgammal. De egyptiska
faraonerna buro en hjälmformad K.,
”sechmet” (se ill. till Egypten
sp. 751), likaså de babyloniska
och assyriska konungarna (se ill.
till A s s y r i e n sp. 777). En
liknande form är den persiska
tia-ran (se d. o.). De romerska
kejsarna buro ofta en triumfator-
krans av blad 1. ett diadem (se
d. o.), men först de östromerska
anlade ring- 1. hjälmformade K.
De västgotiska konungarna buro
ringformade K., ss. de i Toledo
1858 funna K. från mitten av
600-t. visa. Även den 1 o m b a r
-diska järnkronan i Monza
från slutet av 500-t. är ringfor
-mad, bestående av ett med ädla
stenar smyckat guldband, i vars
inre sitter en liten järnring, som
säges vara smidd av en spik ur
Kristi kors. Den har burits av
bl. a. Karl den store vid dennes
kröning till lombardisk konung
774. Av bysantinskt ursprung är
S : t Stefans K. i Budapest.
Denna är icke öppen utan täckt av
tvenne tvärgående byglar och
krönt av ett kors. Även den s. k.
Karl den stores K. i Wien
(enl. inskription gjord för kejsar
Konrad II, krönt 1027) anses
delvis vara bysantinsk. Den är
försedd med en bygel och framtill på
denna ett kors. De tidigaste
europeiska K. voro i allm. öppna,
senare uppkommo de med byglar
slutna för kejsare 1.
envålds-härskare, denna typ upptogs av
renässans- och barocktidens
Stefanskronan i Budapest.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
