Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krona ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1397
Krona
1398
konungar och blev småningom
den allmänna typen för
konunga-kronan. Trots K:s urgamla
förefintlighet som utmärkelsetecken
för härskare har den dock icke
alltid varit den heliga sinnebilden
för makten, utan i många fall
utvecklat sig ur ett smycke 1. en
huvudbonad, som burits av en
framstående person som
värdig-hetstecken. Under medeltiden
buros sålunda K. vid festliga
tillfällen icke blott av furstar utan även
av adelsmän samt deras damer och
t. o. m. av framstående borgare.
— Den äldsta i Sverige kända och
Kejsarkronan i Wien, även kallad Karl
den stores krona.
ännu bevarade konungakronan är
den s. k. ErikdenheligesK.
i Uppsala domkyrka. Denna har
dock säkerligen urspr. smyckat en
helgonbild. Om de senare svenska,
till regalierna hörande K. se
Regalier. För kungl.
begravningar gjordes ofta särskilda K. —
Ang. påvens tredubbla K. se
T i a r a. Jfr Kröning. — 6.
Räkneenheten i Sveriges och flera
andra staters myntsystem. I de
skandinaviska länderna infördes
benämningen K. (da. och no.
Krone) på den vid myntunionens
och guldmyntfotens genomförande
1873 upprättade räkneenheten.
En enkronas silvervikt skall vara
Erik den heliges krona.
6 gr., dess bruttovikt 7,5 gr. och
dess värde i guld = 1/2480 kg.,
d. v. s. av 1 kg. guld kan
utmyntas 124 tjugukronestycken, 248
tiokronestycken 1. 496
femkrone-stycken. Av silver präglas även
tvåkronestycken. övergången från
äldre myntsystem förmedlades
genom att K. sattes lika med den
i silvervärde nästan lika svenska
riksdaler riksmynt. 2 K. blev =
1 dansk riksdaler riksmynt och
4 K. = 1 norsk speciedaler. —
Namnet K. åsyftar det krönta
riksvapnet i myntbilden, vilken
övertagits från riksdalern.
Kronan, som är ett i myntbilder
vanligt element, har givit namn åt
skilda länders mynt under olika
tider, t. ex. eng. crowns (se d.
o.) och österrikiska Krönen,
myntenhet 1892—1924 med
parivärde av 75 öre, i det att av 1 kg.
guld av 9/10 finhet utmyntades
2,952 Kronen-stycken. — Ungern
hade under föreningen med öster-
Svensk kunglig krona från 1600-t.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
