Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulmen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1479
Kulstötning—Kulturella ungdomsrörelsen
1480
fall köldblandning),t.ex.
Schwarz-lose. Patronen införes i
patronläget genom en mataranordning,
patronerna tillföras denna med
patronband om c:a 250 patroner
1. magasin om 20 å 30 patroner.
Skillnaden mellan K. och Kg.
ligger huvudsaki. i
avkylningsanord-ningarna, i regeln luftavkylning
vid Kg., varigenom dessa senare
bliva lättare (härav den tidigare
vanliga benämningen lätta och
tunga K.). Vid Kg. användas
därjämte i regel magasin. K. ha
större elduthållighet än
Kg. och kunna skjuta upp till
c:a 500 skott i min. mot 120
a 150 vid Kg. vid korta
tidsmo-ment. Med Kg. kan
halvautoma-tisk eldgivning verkställas, eld
s k o 11 v i s. — K. väga omkr. 20
kg. och äro försedda med lavett
om ung. samma vikt. Kg. väga 7,5
—10 kg., ha vanl. en enkel tvåfot
som eventuellt stöd. — För
luftförsvar äro därjämte
konstruerade särskilda grovkalibriga K. —
Utnyttjande i
arméorganisationer. K. finnas vid särskilda
kul-sprutekompanier (med 6—12 K.),
vanl. ett per bataljon, 1.
kul-spruteskvadroner. I Frankrike
finnas särskilda
kulsprutebatal-joner. Därjämte finnas för
användning emot flygare K. vid
batterier, kolonner m. m. Kg. är
infanteriets huvudstridsmedel (se
Kompani och Grupp). Ang.
K. och Kg. vid flygvapnet se
Flygplan sp. 205 ff.
Kulstötning, se Kast.
Kult (lat. cuTtus, av coTere,
dyrka), numera allmänt bruklig
vetenskaplig term av något vidare
omfång än ”gudstjänst”. K.
betecknar hela det komplex av
handlingar av ceremoniell natur, i
vilka religionen framträder i det
yttre. Dess stadier äro
mångfal
diga ss. religionens. På de lägre
förekomma en mångfald riter av
mer 1. mindre magisk innebörd
(jfr Magi), därjämte ord
(besvärjelser, formler men även
böner) och slutligen offer av olika
slag, vilka på ett visst stadium bli
det förnämsta inom K. De högre
religionernas K. kännetecknas av
det utvärtes offrets övervinnande
och ett betonande av gudsdyrkans
andliga karaktär.
Kultföreningar, se
Frankrike sp. 527.
Kultiva’tor (av fr. cultiver,
av lat. co’lere, odla), se H a r v.
— K u 11 i v e’ r a, odla,
upp-bruka; idka; förädla, bilda.
KuTtje (ty. Kühlte), ihållande
vind, hårdare än bris, motsvarar
graderna 6 (frisk K.), 7 (styv K.)
och 8 (hård K.) i Beauforts
vindskala (se d. o.).
Kultu’r (lat. cultu’ra, odling,
av co’lere, ägna omsorg), eg.
brukande av jorden, odling; den
”mänskliga odlingen”,
sammanfattningen av allt värdefullt
materiellt och andligt arbete 1. av
dess resultat, yttringarna av
andligt liv över huvud; ståndpunkt
av andlig 1. materiell utveckling
1. förfining; i sms. ingår ofta K.
i betydelsen odling.
Kulturbestånd, se
Skogsskötsel.
Kulturella ungdomsrörelsen,
K. U. R., bildades 1905 på
initiativ av Folkbildningsförbundet (se
Folkbildningsarbetet sp.
236) med uppgift att bereda
ungdom tillfälle till förädlande nöjen,
hos densamma väcka intresse för
allvarliga spörsmål, ss. sociala
och kulturella frågor, för konst
och litteratur, sång och musik
samt sammanföra ungdom ur
olika yrken och samhällsgrupper
för att åstadkomma större
inbör
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
