Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturfolk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1481
Kulturfolk—Kulturkamp
1482
des förståelse. — I spetsen för K.
står en centralstyrelse om 5
personer, vilken utses av det s. k.
representantskapet, sammansatt
av två ledamöter från varje
avdelning. Avdelningarna äro
koloniavdelningen, sångkören,
studieavdelningen och
gymnastikklubben samt en sjukkassa.
Samkvä-men upptaga föredrag, sång,
musik, dans och lekar. Antalet
medlemmar (1925) omkr. 600.
Kulturfolk, motsats till
naturfolk. Beteckningen avser
att ange, att folket dels nått ett
visst materiellt oberoende av
naturen, dels gjort en insats i
den allmänna kulturutvecklingen
1. skapat en säregen kultur.
Kulturgeografi,
sammanfattande beteckning för befolknings-,
handels- och politisk geografi.
Motsats: fysisk geografi.
Kulturhistoria, i vidsträckt
bemärkelse fattad dels som
motsats till naturhistoria, dels till
politisk historia (jfr
Historia), omfattar som självständig
vetenskap numera endast den del
av den mänskliga kulturens
historia, som sysselsätter sig med
det dagliga livets förhållanden,
sålunda bl. a. sedernas, yrkenas,
klädedräktens, bostadens och
bohagets historia. K: s område är
dock betr, de förhistoriska
kulturstadierna beskuret av arkeologin,
betr, de primitiva utomeuropeiska
kulturerna av den allmänna
etnografin och betr, de primitiva 1.
nationellt särpräglade formerna av
de europeiska kulturfolkens
odling av folklivsforskningen. K:s
utveckling står i nära samband
med uppkomsten av
kulturhistoriska samlingar och museer (se
Museum). Som självständigt
akademiskt läroämne existerar K.
ännu icke i Sverige.
Kulturhistoriska museet i
Lund, se Lund.
Kulturjäst, se
Jästsvampar.
Kulturkamp (ty.
Kultur-kampf), en från R. Virchow
härrörande benämning på den strid
mellan staten och katolska
kyrkan, som på 1870-t. fördes i Tyska
riket. Den påvliga
ofelbarhetsdog-mens proklamering 1870 hade
åtföljts av häftiga förföljelser mot
de häremot oppositionella
gam-mälkatolikerna (se d. o.), vilka
av Bismarck tillförsäkrades visst
skydd till egendom. Vid samma
tid. organiserades de mot Rom
hörsamma katolikerna (bland
vilkas ledare märkes Windthorst) i
det politiska centerpartiet, som
vann anhängare särskilt bland de
mot Preussen avoga bayrarna
och polackerna. På grund av
härur framspringande faror för den
nyförvärvade tyska riksenheten
tog Bismarck ställning mot
centern och fick stöd främst i de
nationalliberala. Windthorsts
fordran att Tyska riket skulle
medverka till återställande av
påvens världsliga makt stod i strid
med Bismarcks (då ännu
hemliga) plan att förvärva Italien
till bundsförvant, och genom en
serie händelser skapades ett
konfliktläge, karaktäriserat av
konfessionella angrepp på staten och
statliga ingrepp i kyrkans inre
förhållanden. Den preussiske
kul-tusministern Palk genomförde
bl. a. en antiklerikal skollag,
obligatorisk borgerlig vigsel samt
”majlagarna” 1873—74 om
prästutbildningen och kyrkliga
ämbets-tillsättningar. Genom en rikslag
utvisades 1875 jesuitorden och
därmed besläktade ordnar ur
Tyskland. Stränga straff drabbade
dem, som bröto mot lagarna. Efter
valen 1877 började en avspänning.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
